Det gäller att vara frisk om man är sjuk
Sjukförsäkringen är ett av fundamenten i den svenska välfärden, då människor ska känna trygghet när de blir sjukskrivna och inte får lön från sin arbetsgivare. Men för den som är sjuk idag gäller det att vara aktiv i sitt ärende för att allt ska löpa på hos Försäkringskassan. Något som i sig kan betecknas som ett arbete, menar forskare från Uppsala universitet.
Sjukförsäkringen är ett av fundamenten i den svenska välfärden, då människor ska känna trygghet när de blir sjukskrivna och inte får lön från sin arbetsgivare.
Men i dag måste sjukskrivna medborgare arbeta för att tillsammans med Försäkringskassans handläggare få ärendet utrett och tillgång till försäkringen, menar Johan Kaluza, i sin avhandling ”Sjukskrivnas arbetsbörda. Arbetande medborgare möter en kundorienterad byråkrati”.
– För att kvalificera sig för sjukförsäkring måste du vara sjuk och oförmögen att utföra ditt ordinarie arbete. Samtidigt ställer Försäkringskassan krav på dig som medborgare att du ska vara aktiv och bidra till handläggningen, till exempel kontakta läkare för komplettering av läkarintyg, följa upp ärendet när det drar ut på tiden eller samordna olika aktörer. Jag menar att detta kan betecknas som arbete. Arbetssättet är en typ av kundorientering där sjukskrivna medborgare måste ägna ansenlig tid och kraft åt att uppfylla Försäkringskassans byråkratiska krav, säger Johan Kaluza.
Sjukas oro när beslutet dröjer
Genom att låta handläggare intervjua personer som ringt in till Försäkringskassans kundcenter, verksamhetsgren ”sjuk”, har nära 500 personer deltagit i studien. Vidare har Johan Kaluza granskat 100 slumpmässigt utvalda sjukpenningakter samt intervjuat sju av Försäkringskassans handläggare för att skapa en fördjupad bild av relationen mellan medborgarna och handläggarna.
– Myndigheter som Försäkringskassan har under lång tid arbetat med att skapa ett bättre bemötande av sina ”kunder”. Kundrollen bygger på att medborgarna är fria och aktiva och får tjänster anpassade efter sina enskilda behov. Men kundrollen är svår att förena med de lagar och regler som omgärdar en tjänst som sjukförsäkringen.
Därför känner medborgarna ofta en oro inför arbetsuppgifter de måste lösa för att få tillgång till försäkringen. Det är en högst påtaglig oro för vardag och uppehälle – hur ska jag klara av att betala räkningar och hyra om sjukpenningen blir fördröjd eller uteblir? Därför väljer också många medborgare att utföra det arbete som myndigheten kräver, konstaterar Johan Kaluza.
Johan Kaluza under sin forskarutbildning varit knuten till CTF, Centrum för tjänsteforskning. Data för avhandlingen är insamlad inom ramen för ett projekt som studerat onödig efterfrågan vid Försäkringskassan och Skatteverket. Projektet var ett samarbete mellan CTF, Inspektionen för socialförsäkringen samt Skatteverket.
Till skillnad från exempelvis föräldrapenning eller pensionen, måste handläggare vid Försäkringskassan göra enskilda bedömningar om hur medborgarens diagnos påverkar förmågan att utföra sitt arbete.
Denna subjektiva bedömning ställer höga krav på handläggarna, som både ska hjälpa medborgaren i rehabiliteringen och samtidigt bedöma rätten till ersättning.
Kraven som ställs på handläggare är delvis motstridiga, vilket får konsekvenser för handläggningen av ärenden och därmed medborgares möjlighet till ersättning.
Varje år nyttjar cirka 650 000 människor den svenska sjukförsäkringen och Försäkringskassan betalar ut cirka 33 miljarder kronor i sjukpenning. Detta gör sjukförsäkringen till ett centralt välfärdsområde och en angelägen välfärdstjänst att studera för forskarna.
Kontakt:
Johan Kaluza, johan.kaluza@kau.se
