Att skriva sig ut från psykiatrisk tvångsvård
Den egna bostaden, skogen, staden och träningslägenheten. Vården försökte redan på 1960- och 70-talen att på nya sätt flytta tvångsvårdade patienter inom psykiatrin in i samhället, istället för att separera dem därifrån. Genom att undersöka patienternas egna ansökningar till utskrivningsnämnden, har doktoranden Frida Wikström kunnat följa de tvångsvårdades resa ut från sjukhusen.
I avhandlingen Att skriva sig ut har hon undersökt hur patienterna skulle vara för att utskrivningsnämnden skulle betrakta dem som fungerande i samhället och vad det i sin tur innebar för patienterna själva.
Det empiriska materialet är hämtat från S:t Lars sjukhus i Lund och omfattar åren 1967–1992.
− I ansökningarna till utskrivningsnämnden, artiklarna och berättelserna blev själva skrivandet en del av patientens sätt att omskapa sig själv. De gav uttryck åt sådant som de trodde att de var tvungna att skriva och hur den ideala och den goda patienten skulle vara.
Vägen ut ur de stora sjukhusen
Psykiatrireformen (Psyk-ÄDEL) var en reform för psykiatrin i Sverige som beslutades 1994 och genomfördes 1995. Den föregicks av psykiatriutredningen (SOU 1992:73) som visade att personer med psykisk ohälsa hade mycket dålig samverkan med övriga samhället i jämförelse med andra svaga grupper. Psykiatrireformen föregicks också av ädelreformen (vård av äldre, 1992) och ibland ses kombinationstermen psykädelreformen. Tanken var att psykiskt sjuka personer i högre grad skulle integreras med resten av samhället. Reformen har i efterhand fått mycket kritik, bland annat för att psykiskt funktionshindrade personer som bor i lägenhet ofta blir isolerade. Källa: wikipedia
Förutom att studera ansökningar till utskrivningsnämnden har hon också undersökt vad patienter och före detta patienter själva berättat i den socialpolitiska tidskriften Pocketttidning R samt tidskriften Kontakt från patientföreningen Måndagsklubben. På så sätt har hon fångat deras egna ord, berättelser och erfarenheter.
− En viss sorts subjekt (patient) skulle skapas inom den psykiatriska vården, patienten skulle kunna hantera ett liv utanför institutionen. Och skulle inte ses som enbart mottagare av psykiatrisk vård. Min analys visar att de var medskapande i denna process och därför har jag gett dem en central roll i berättelsen om vägen ut från de stora sjukhusen, säger Frida Wikström.
Egna bostaden, skogen, staden och träningslägenheten
Processen med att flytta ut patienter från psykiatrin ut i samhället började alltså redan under 1960- och 70-talet. Istället för att försöka separera patienterna från samhället, som tidigare, skulle de flyttas in i samhället.
Vård utanför sjukhuset sågs i många fall som ett fullgott alternativ till sluten heldygnsvård, i flera fall ansågs sjukhusmiljön rent av vara skadlig för patienterna. Några av de viktigaste terapeutiska miljöerna för att genomföra detta var den egna bostaden skogen och staden, men också träningslägenheten.
− Träningslägenheten innebar ett slags prov för patienten inför ett liv utanför sjukhuset. Den självständighet som eftersträvades liknade vardagslivet och patienterna uppmuntrades till egna val, att till exempel välja att diska eller handla mjölk. Så skapades motiverade, verbala, strukturerade och skötsamma patienter som kunde göra självständiga val och därför inte behövde förbli patienter, säger Frida Wikström.
Tillsammans med de terapeutiska miljöerna var också nya terapeutiska metoder som ADL-träning, socioterapi, sysselsättnings- och arbetsterapi aktuella för att hjälpa patienterna ut från sjukhuset. Sysselsättning och arbete hade tidigare varit viktiga inslag i behandlingen på sjukhusen men fick under 1900-talets andra halva en ny funktion.
− Nu betonades även arbetet utanför sjukhuset. Att kunna arbeta och ha ett arbete blev en av de viktigaste förutsättningarna för utskrivning, säger Frida Wikström.
Avhandlingen:
Att skriva sig ut. Nya terapeutiska miljöer och tvångsvårdade patienters subjektsformering 1967–1992 försvaras vid en disputation fredagen den 26 oktober 2018, klockan 13.15, Stora hörsalen 2150, Eklandagatan 86, Göteborg.
Kontakt:
Frida Wikström, frida.wikstrom@gu.se
