Sverige är ett av få länder med stark forskning och en etablerad modell för att ge stöd till kvinnor med förlossningsrädsla. Men området skulle kunna bli ännu starkare om fler psykologer intresserade sig för forskningsområdet. Det menar forskare vid Mittuniversitetet som i sina studier sett att det finns många olika orsaker till förlossningsrädsla.
– Vi har i ett par studier följt kvinnor som uppvisat hög grad av förlossningsrädsla i under sin graviditet och vi kan konstatera att kvinnorna skiljer sig åt i flera avseenden. Vi ser att det inte går att dela upp kvinnorna enbart i förstföderskor och omföderskor och vi ser också att det inte går att förklara deras rädsla med enbart medicinska eller sociodemografiska faktorer som grund, säger Elisabet Rondung, doktorand i psykologi vid Mittuniversitetet.
Erbjöds stöd under graviditeten
I en av studierna har 258 gravida kvinnor från mödrahälsovården Sundsvall, Västerås och Uppsala deltagit. Kvinnorna har erbjudits stöd för förlossningsrädsla under sin graviditet. Ungefär halva gruppen erbjöds internetbaserad kognitiv beteendeterapi och den andra halvan erbjöds stödsamtal med barnmorska. Kvinnorna i de båda grupperna visade upp i stort sett samma förändringar när det gällde hur deras rädsla utvecklades under graviditeten och upp till ett år efter förlossningen, vilket var den tidsperiod då kvinnorna följdes.
– Tittar vi på psykologiska faktorer finns det stora skillnader inom gruppen, vilket indikerar att kvinnorna troligen behöver olika former av stöd och hjälp för att hantera sin rädsla inför en förlossning. Vi undersökte exempelvis rädsla för blod eller injektioner, posttraumatiska stressymptom och symptom på ångest och depression. Det visade sig att det fanns ganska stora skillnader mellan kvinnorna i dessa avseenden, och att deras svarsmönster kunde grupperas i fem olika grupper, säger Elisabet Rondung.
Drabbar både förstföderskor och omföderskor
Den största gruppen kvinnor hade en förhållandevis låg symptombelastning på alla de studerade faktorerna. Två andra grupper uppvisade relativt starka symptom. I det ena fallet rörde det sig om tydliga symptom på blod- och injektionsfobi, och i det andra fallet om generellt höga symptom, särskilt gällande posttraumatisk stress. De sista två grupperna låg någonstans mitt emellan vad gäller graden av symptom. Både förstföderskor och omföderskor fanns representerade i alla fem grupperna.
Studierna är en del i en avhandling kring psykologiska aspekter av förlossningsrädsla av Elisabet Rondung.
– Intresset och engagemanget kring förlossningsrädsla är stort i Sverige, både från forskare och kliniker. Men, forskningsfältet är relativt litet och vår ambition har varit att komplettera existerande forskning. Hela området skulle generellt sett gynnas av en mer omfattande tvärvetenskaplig forskning, säger Elisabet Rondung.
Kontakt:
Elisabet Rondung, doktorand i psykologi på Mittuniversitetet, elisabet.rondung@miun.se
