Medborgardialoger förändrar förtroendet för politiken – på gott och ont
Medborgardialoger kan förändra förtroendet för det politiska systemet – i både positiv och negativ riktning, visar en ny avhandling från Örebro universitet.
– De här resultaten kan politiker ha nytta av, menar statsvetaren Magnus Adenskog, som undersökt medborgardialog i Reykavik, Malmö och Estland.
Medborgardialoger eller demokratiska innovationer är samlingsbegrepp för politiska institutioner som syftar till att medborgarna ska kunna vara direkt delaktiga i beslut som berör dem. Medborgarbudgetar och e-petitioner är två vanliga exempel på sådana institutioner.
De är tänkta att fungera som ett komplement till det representativa demokratiska systemet och sedan början av 2000-talet har olika former av medborgarinflytande blivit allt mer vanliga.
– I min avhandling undersöker jag tre fall där olika former av demokratiska innovationer har införts: på lokal nivå i Reykjavik och Malmö och på nationell nivå i Estland, berättar Magnus Adenskog.
Både positivt och negativt
Det han har kommit fram till är att när nya lagar ska stiftas och politiska beslut ska tas så kan demokratiska innovationer fylla en viktig funktion.
– De kan exempelvis skapa möjligheter för att på ett bra sätt få in medborgares kunskaper i den beslutsfattande processen, säger Magnus Adenskog.
Han konstaterar även att demokratiska innovationer kan förändra medborgarnas förtroende för det politiska systemet – både i positiv och negativ riktning. Till exempel: En person som från början är positiv till det demokratiska systemet kan vara än mer välvilligt inställd efter att ha deltagit i en medborgardialog. Å andra sidan kan en deltagare som från början tycker att det politiska systemet fungerar dåligt vara än mer negativ efteråt.
Problem med att öka medborgarnas inflytande
Magnus Adenskogs avhandling visar också att det inte är helt oproblematiskt att öka medborgarnas inflytande. När politiker beslutar sig för att införa ett nytt arbetssätt ställs tjänstemännen inför nya frågeställningar.
– Säg till exempel att du bjuder in till ett möte om hur en lekpark ska utformas och det kommer fem personer. Hur stor vikt ska tjänstemännen lägga vid de här fem personernas synpunkter? exemplifierar Magnus Adenskog.
Han tror att avhandlingen kan komma till praktisk nytta för kommuner, politiska partier, regioner och landsting med flera.
– Mina resultat visar att demokratiska innovationer faktiskt påverkar de politiska systemen. Den kunskapen kan exempelvis politiker och organisationer använda för att utveckla demokratin. Avhandlingen kanske också kan bidra till debatten om hur vi vill att samhället ska styras.
Avhandlingen:
Democratic innovations in political systems: towards a systemic approach
Demokratiska innovationer går också under benämningen medborgardialoger. Benämningarna utgör båda ett samlingsbegrepp för en grupp politiska institutioner som syftar till att ge medborgarna möjlighet att direkt delta i det formella politiska beslutsfattandet. Exempel på sådana institutioner är e-petitioner och medborgarbudgetar:
E-petition, eller ett e-förslag, är en kort fråga, önskan om åtgärd eller information från en medborgare till kommunen, landstinget eller regionen. Förslaget läggs ut på hemsidan och andra medborgare kan stödja förslaget genom att signera det.
Medborgarbudget innebär att invånarna i exempelvis en kommun, inom en ekonomisk ram, prioriterar vad kommunen ska lägga sina pengar på.
Källa: dialogguiden.se
Kontakt:
Magnus Adenskog, magnus.adenskog@oru.se
