Våldtäktsoffer skuldbeläggs på grund av okunskap

­– Det händer att den som blivit utsatt för en våldtäkt blir dåligt bemött av personer som ifrågasätter det hen varit med om. Det kan handla om att de misstror berättelsen, förminskar förövarens ansvar eller lägger ansvar eller skuld för brottet på den som utsatts. Detta är en vanlig anledning till att våldtäkter inte polisanmäls, säger Kerstin Adolfsson som skrivit en avhandling där hon utreder orsakerna.

Tidigare forskning har undersökt varför människor skuldbelägger offer i samband med våldtäkter. Men ingen har undersökt vad som är viktigast – faktorer som har att göra med själva våldtäkten eller personliga faktorer hos den som skuldbelägger.

Våldtäktsmyter
Kerstin Adolfssons visar att de personliga faktorerna är viktigast. Till exempel skuldbelägger de som tror på så kallade våldtäktsmyter mer än de som inte tror på dessa. Med myter menas i detta sammanhang förutfattade meningar som att bara vissa typer av människor våldtar, att de flesta anklagelserna är falska eller att en berusad förövare har mindre ansvar för sina handlingar än en nykter.

Andra betydande orsaker till skuldbeläggande är hur personer uppfattar samtycke och att de känner låg sympati för de utsatta. Hennes studier bekräftar också tidigare forskning som visat att personer som utsatts för gruppvåldtäkt skuldbeläggs mer än de som utsätts av en ensam förövare.

– Däremot var situationsfaktorer som offrets ålder eller förekomsten av våld mindre viktiga, säger Kerstin Adolfsson.

Resultaten har hon fått fram genom experiment där sammanlagt drygt 3 800 personer svarat på frågor kring en fiktiv våldtäktssituation.

– Där såg vi också att personer med hög tro på myter om våldtäkter trodde att det var vanligare med falska anmälningar.

Möjligheter till förändring
I en kompletterande studie har hon också ställt frågor till poliser, åklagare och sjukvårdspersonal som möter våldtäktsutsatta.

– Det fanns en medvetenhet i dessa yrkesgrupper att gängse rutiner kan uppfattas som skuldbeläggande av utsatta, men de sa sig inte ha resurser eller kunskap nog att ändra rutinerna. Det positiva är att alla yrkesgrupper ville få mer kunskap och bli mer medvetna om hur de bättre kan bemöta våldtäktsutsatta, säger Kerstin Adolfsson.

Hon ser också möjligheter till förändring eftersom orsakerna till skuldbeläggande främst ligger i personliga faktorer och inte i faktorer kopplade till brottssituationen.

– Förutfattade meningar går att förändra. Myter hänger ihop med en snäv syn på våldtäkt som kan vidgas genom kunskap. Faktorer som hör till själva våldtäkten går ju däremot inte att ändra i efterhand, säger Kerstin Adolfsson.

Kontakt:
Kerstin Adolfsson, kerstin.adolfsson@psy.gu.se, telefon: 073–775 37 40

Avhandlingen:
Blaming Victims of Rape: Studies on rape myths and beliefs about rape