Så skapas arbetsplatser där sjuksköterskor vill arbeta

I en studie, publiceras i tidskriften International Journal of Nursing Studies, har Carina Ahlstedt undersökt vilka faktorer som får sjuksköterskor att trivas och stanna på en arbetsplats.

Finns mycket att lära av det som fungerar
– Det blir ofta ett starkt fokus på problemen, men det finns mycket att lära av att titta närmare på det som verkligen fungerar och stärka de faktorerna i arbetsmiljön. Sjuksköterskeyrket är ett avancerat yrke med komplexa arbetsuppgifter, som är roligt och utvecklande, säger försteförfattaren Carina Ahlstedt, utbildad sjuksköterska och doktorand vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet.

Artikeln bygger på en kvalitativ studie med deltagande observationer samt intervjuer med sjuksköterskor på Akademiska sjukhuset. Syftet var att undersöka vad som kan vara motiverande i det dagliga arbetet. Vad är det som gör att sjuksköterskor trivs och stannar på jobbet?

Viktigt att ens kunskap bemöts med respekt
Resultatet stärker tidigare studier från andra arbetsplatser där medarbetare har komplexa arbetsuppgifter; det är motiverande att kunna arbeta självständigt, att ha möjlighet att diskutera med kollegor, att utveckla sitt kunnande mot personliga mål och att själv kunna se en progression i sitt dagliga arbete. Studien visar också att det är centralt att läkare och andra, som sjuksköterskor möter i professionen, respekterar och litar på deras kunskap, liksom att det råder ett bra samarbetsklimat där det är tillåtet att fråga och ge råd i det dagliga arbetet.

– Allt detta kan tyckas självklart, men ändå glöms detta bort. Det finns all anledning att börja fokusera mer på trivselfaktorerna, säger Carina Ahlstedt.

Har jämfört med andra arbetsplatser
Hon har speglat resultaten i förhållande till en teori från andra arbetsplatser där medarbetarna har komplexa arbetsuppgifter, som säger att arbetsgivaren behöver ta hänsyn till tre olika perspektiv för att motivera medarbetarna: Progression, medmänskliga faktorer och katalysatorer. Resultaten visar stor samstämmighet med teorin.

Ur ett sjuksköterskeperspektiv kan progression handla om att tillsammans synliggöra framsteg relaterade till både små och stora utmaningar. Det egna lärandet och utveckling i det dagliga arbetet är centralt för motivationen. Det får man genom feedback i arbetet och genom dialog och samverkan med kollegor och läkare.

Medmänskliga faktorer handlar om att kollegor ser varandra bakom yrkesrollen, möjlighet till kortare stunder av icke arbetsrelaterad dialog. Det handlar också om respekt och tillit från läkare och kollegor.

Viktigt med ett tillåtande klimat på jobbet
Katalysatorer handlar om rätt förutsättningar för ett bra inre arbetsliv som stärker arbetsmotivationen. Några exempel är: Ett tillåtande klimat och förutsättningar för egna mål och omvårdnadsmål i dagliga arbetet, utrymme för sjuksköterskekollegor att diskutera gemensamma utmaningar för att stärka varandra och det egna lärandet, liksom att få arbeta självständigt och inte känna sig detaljstyrd.

– Sammantaget väcker detta frågor hur hälso- och sjukvårdsorganisationen kombinerar behovet av rutiner och tydliga flöden med att sjuksköterskor behöver få möjlighet till autonomi och lärande i dagliga arbetet. När det handlar om positiva faktorer är det vanligt att patientkontakterna lyfts fram, men det är tydligt att det finns mycket att beakta i arbetsmiljön, säger Carina Ahlstedt.

I forskargruppen ingår forskare inom vårdvetenskap, professor Inger K Holmström på Mälardalens högskola och docent Åsa Muntlin Athlin, Uppsala universitet som också är verksam som sjuksköterska på Akademiska sjukhuset samt organisationsforskaren docent Carin Eriksson Lindvall vid Uppsala universitet.

Studien:
C. Ahlstedt, C. Eriksson Lindvall, I.K.Holmström, Å. Muntlin Athlin; What makes registered nurses remain in work? An ethnographic study. International Journal of Nursing Studies, Volume 89, January 2019, Pages 32-38.

Kontakt:
Carina Ahlstedt, carina.ahlstedt@pubcare.uu.se