Mer forskning behövs om svenska unga hbtq-personers utsatthet

Unga hbtq-personer löper större risk att drabbas av psykiska och stressrelaterade besvär än unga som inte har en hbtq-identitet och de som inte har erfarenhet av att vara transperson. För dessa personer är det vanligare med depression, ångest, sömnsvårigheter, huvudvärk, magbesvär och självmordsbeteende.

Mer utsatta för diskriminering

Allt mer forskning tyder på att detta beror på en ökad utsatthet för olika stressfaktorer som diskriminering, våld, stress kring att inte kunna vara öppen med sin sexuella identitet eller könsidentitet och förväntningar på att bli avvisad eller socialt isolerad.

Det visar forskningsrapporten ” Hälsa och livsvillkor bland unga HBTQ-personer – Vad vet vi och vilka forskningsbehov finns”, som Richard Bränström, docent vid Karolinska Institutet tagit fram, på uppdrag av Forte. Rapporten visar även att kunskapsluckorna på området är stora och att mer forskning behövs.

Forskning på nordamerikanska förhållanden

– En betydande del av den forskning som finns i dag har genomförts i Nordamerika, vilket gör det svårt att dra slutsatser om situationen bland unga hbtq-personer i Sverige, baserat på dessa studier. Det är därför viktigt att stärka forskningen på området, säger Richard Bränström.

Forte har ett särskilt uppdrag att samordna forskning som fokuserar på barn och ungdomar. Därför vill Forte med rapporten belysa kunskapsläget på området.
– För Forte är det viktigt att finansiera forskning som är samhällsrelevant och inom detta område har det visat sig att det finns ett stort behov av forskningsbaserad kunskap kring denna särskilt utsatta grupp, säger Cecilia Beskow, avdelningschef forskning och utvärdering Forte.

I rapporten föreslår Richard Bränström en rad förbättringar både vad gäller kartläggning av hbtq-personers livsvillkor och områden som särskilt behöver belysas i framtida forskning. Bland annat vill han att frågor kring hbtq-identitet ingår i hälsokartläggningar i skola och arbetsliv, samt att ett hbtq-perspektiv alltid bör ingå i all ungdomsforskning.

Rapport:

Hälsa och livsvillkor bland unga hbtq-personer – Vad vet vi och vilka forskningsbehov finns?

Kontakt:

Richard Bränström, docent i folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet