Femfalt högre risk för njursvikt bland lågutbildade
Risken att drabbas av njursvikt vid diabetes är fem gånger så stor för den som inte har gått ut gymnasiet. Även föräldrarnas utbildning och familjens ekonomi har betydelse för risken för njursvikt, visar en avhandling vid Umeå universitet.
– Det kan handla om att personer med högre utbildning och bättre ekonomi lever ett hälsosammare liv med bättre kost och mer friluftsliv så att de tar hand om sin diabetes bättre än socioekonomiskt utsatta personer. Utmaningen för vården är att se till att alla får samma hjälp och stöd att hantera sin diabetes, oavsett bakgrund, säger Cecilia Toppe.
Cecilia Toppe har använt ett antal nationella register, som Svenskt barndiabetesregister, Nationella diabetesregistret och njurregistret, för att studera vilka personer med diabetes typ 1 som utvecklar njursvikt och behöver dialys.
– Vi ser en positiv utveckling vad gäller hälsa och överlevnad för personer med diabetes som får njursvikt, men större vikt behöver läggas vid socioekonomiska faktorer som ekonomi och utbildning för att alla ska få del av förbättringen, säger Cecilia Toppe, doktorand vid Institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet.
Bland dem som fått typ 1-diabetes som barn eller unga vuxna drabbades drygt en på tjugo, cirka fem procent, av njursvikt som kräver dialys. Sett över tid är det färre patienter idag som utvecklar njursvikt och de är minst tre år äldre när de påbörjar dialys än på 90-talet. De som drabbas av njursvikt idag överlever också längre än de som fick det på 1990- eller början av 2000-talet. Bäst överlevnad sågs hos patienter som fick en ny njure med transplantation, vilket drygt hälften av patienterna med dialyskrävande njursvikt i studien fick.
Den enskilt starkaste socioekonomiska riskfaktorn för att utveckla njursvikt var patientens egen utbildningsnivå. Om man inte gått ut gymnasiet var risken att få njursvikt mer än fem gånger stor som om man gått färdigt gymnasiet. När man undersökte riskerna på föräldranivå gick det att se att båda föräldrarnas, men särskilt mammans, högst uppnådda utbildning också var en stark faktor. Det gick även att se en viss ökad risk för njursvikt om någon i familjen vid något tillfälle hade fått försörjningsstöd av samhället.
Vad är njursvikt?
Njurarna renar blodet från ämnen och för bort vatten som kroppen inte behöver. Vid njursvikt klarar njurarna inte längre av att göra det och då stannar skadliga ämnen och vatten kvar i kroppen. Njursvikt kan vara akut eller kronisk. Vid kronisk njursvikt försämras njurarnas funktion långsamt, under flera år. Akut njursvikt utvecklas snabbare, inom några dagar eller ett par veckor. Den vanligaste formen är kronisk njursvikt.
Avhandlingen:
End stage renal disease in type 1 diabetes: time trends and risk factors
kontakt:
Cecilia Toppe, cecilia.toppe@umu.se
