Miljörättsadvokatens tre tips för hållbarhetsarbetet
Många tror att makten att förändra miljön och klimatet mest finns hos politiker och myndigheter, men det finns också makt att förändra hos enskilda människor. Det säger miljörättsadvokaten Staffan Michelson, som forskat reda på hur miljöengagerade personer och företag kan ta hjälp av juridiken i arbetet för en hållbar utveckling.
Han inledde sin karriär med att stämma BT Kemi 1976. Nu disputerar miljörättsadvokaten Staffan Michelson i rättssociologi. I sin avhandling har närstuderat åtta fall av hållbarhetsarbete, varav några är hämtade från den egna yrkeskarriären. Med forskarglasögonen på har han studerat mönster i hållbarhetsarbete som tar stöd i rättsordningen för att nå effekt.
Här listar miljörättsadvokaten tre möjligheter för dem som jobbar för hållbarhet
Ett företag har sitt eget regelverk i form av stadgar och avtal, där också normer om hållbarhet kan skrivas in. Exempelvis har ett aktiebolag sin bolagsordning som kan utnyttjas bättre än idag. Bolagsordningen blir bindande för styrelse och företagsledning och i förhållandet mellan aktieägare och investerare. Även om verksamheten främst har ekonomiska vinster för ögonen, finns fördelar med att legalisera de normer som företaget valt som rättesnören, eftersom hållbarhetsarbetet därigenom blir både effektivare och mer trovärdigt.
När en organisation eller ett företag gör affärer eller samarbetar med någon annan träffas normalt ett eller flera avtal som blir juridiskt bindande. Detta är enligt Michelson ett utmärkt tillfälle att skriva in garantier och kontrollmekanismer för att exempelvis arbetsmiljöförhållanden, råvaruanvändning, resursförbrukning eller kulturella och sociala värden uppfyller önskvärda krav på hållbar utveckling. Ett exempel är avtalsupplägget för produktion av ekologiska livsmedel som gav konsumenterna garantier för vad producenterna lovar.
Enligt Staffan Michelson går det att med avtal komma längre än genom enbart miljölagstiftning. Det behöver inte heller vara några krångligheter, lovar han.
– Varje gång det råder samförstånd mellan två eller flera avtalsparter om goda normer, ökar chanserna för att sådana normer också får långsiktigt genomslag i verkligheten. När de dessutom blivit tydligt dokumenterade av eniga parter, får normerna verkan även om det senare skulle uppstå oklarheter eller splittringar i den praktiska tillämpningen.
En rättsprocess kan ibland vara nödvändig, men kan för det allra mesta förebyggas genom bra samförståndslösningar. Men om en verksamhet orsakar störningar och skador i miljön, en avtalspart sviker sina hållbarhetslöften eller om en företagsledning försummar företagets mål och normer, finns i välutvecklade samhällen och i sedvanliga handelsförbindelser alltid möjligheten att kräva rättelse. Antingen genom civilprocess i domstol eller så kallat skiljeförfarande utanför domstolsväsendet. Det kan handla om skadestånd, men också om krav på att åstadkomma förändringar eller hejda en skadlig utveckling.
– I min avhandling har jag försökt ta reda på hur enskilda människor i näringslivet och som privatpersoner kan bädda för ett hållbart samhälle genom att ta juridiken till hjälp för att förebygga konflikter. Detta främjar i sin tur goda produktionsförhållanden och konsumtionsmönster. Civilrätten är en kraftkälla som alltid finns till hands för var och en av oss att sätta i spel, säger han.[/textblock]
Avhandlingen:
Empowerment and Private Law : Civil Impetus for Sustainable Development
Kontakta:
Staffan Michelson, staffan.michelson@soclaw.lu.se
Håkan Hydén, rättssociologiska institutionen, Lunds universitet, hakan.hyden@soclaw.lu.se
