Världens äldsta spår av pest visar hur pandemin spred sig
I en 5 000 år gammal grav utanför Falköping har forskare hittat världens hittills äldsta DNA-spår av pest. I och med upptäckten menar forskarna att man också kan ha kartlagt historiens första pandemi som med tidens nya handelsvägar sträckt sig från Europa till Asien.
Fynden gjordes vid Frälsegården i Gökhem utanför Falköping i en så kallad gånggrift, en kollektivgrav med en stor stenkammare. DNA-spår efter Yersinia pestis, den bakterie som orsakar pest, påträffades i skelett efter mellanneolitiska bönder som bott på platsen för cirka 4 900 år sedan. Bakterien som bland annat startade digerdöden är den dödligaste i människans historia och har kostat miljontals människor livet.
En internationell forskargrupp, med bland annat arkeologer från Göteborgs universitet, har gjort fyndet med hjälp av avancerad DNA-teknik. Upptäckten gjordes av en tvärvetenskaplig forskargrupp från Frankrike, Danmark och Sverige där arkeologerna Kristian Kristiansen och Karl-Göran Sjögren från Göteborgs universitet ingår.
– Att upptäcka en så pass tidig variant i Falköping var helt oväntat eftersom tidigare rön pekat på ett ursprung i Asien. Nu får detta omvärderas, så det är en betydelsefull upptäckt, säger Karl-Göran Sjögren.
Smittans ursprung och spridning spårad
Fyndet i Falköping gör att forskarna också kan ha löst en annan gåta. Det var bara nyligen som man upptäckte att människor i olika regioner i Eurasien smittades av pesten under bronsåldern. Men var och när smittan först dök upp samt hur den spred sig har varit okänt, tills nu. Den variant av pest som nu upptäckts tycks ha gett upphov till alla senare varianter av smittan och tros ha spridits snabbt då pest hittats i ett enormt område från östra Europa till Centralasien, bara ett par hundra år senare.
– Vi tror att den första pesten kan ha uppstått i Tripoljekulturen norr om Svarta havet några hundra år före fyndet i Falköping och sedan spritt sig både mot väst och mot öst samtidigt som den förändrats. Detta kan ha underlättats av bättre kommunikationer genom bland annat oxdragna vagnar som nu började komma i bruk, säger Karl-Göran Sjögren.
Smittade tidiga jordbrukarsamhällen
Genom analyser av molekylära klockor har forskarna upptäckt att olika stammar av pestbakterien spred sig med hög hastighet i Eurasien för mellan 5 000 och 6 000 år sedan. Det matchar exakt en tidsperiod i sydöstra Europa då de första stora befolkningskoncentrationerna uppstod men även kollapsade. Samtidigt gjordes också flera tekniska genombrott som hjulet, dragdjur och metallurgi. Faktorer som till exempel underlättade handelsresor.
– Den snabba spridningen tyder på väl utvecklade kommunikationer och kontakter, som knutit samman grupper över mycket stora områden, Karl-Göran Sjögren.
Baserat på dessa bevis menar forskarna att det därför verkligen var en pandemi av pest som uppstod bland stora befolkningar och som senare fick stora konsekvenser för framtida civilisationer och migrationsmönster.
Artikel:
Emergence and Spread of Basal Lineages of Yersinia pestis during the Neolithic Decline, Cell.
Kontakt:
Kristian Kristiansen, seniorprofessor, kristian.kristiansen@archaeology.gu.se, 0704-185767
