Större livskvalitet för den som kan jobba igen efter hjärnskada
Att kunna gå tillbaka till jobbet efter en hjärnskada har stor betydelse för livskvaliteten. Möjligheten att återgå i arbete ökar om personen är nöjd med sin rehabilitering, har inflytande över den och kan vara med och påverka planeringen.
Varje år får cirka 1 000 personer i Region Örebro län en stroke. Siffran blir ännu högre om exempelvis hjärntumörer och hjärnskador från trafikolyckor räknas in. Att få en hjärnskada påverkar hela ens liv. ”Personer med en förvärvad hjärnskada som kan återgå i arbete efter sin skada får den största positiva förändringen av sin livskvalitet”, säger forskaren Marie Matérne.
Hög utbildning och familj underlättar
I sin avhandling har hon undersökt vad som kan underlätta och vad som kan hindra återgång i arbete för de som har fått en hjärnskada. Många faktorer underlättar återgång i arbetet exempelvis att vara man, född i Sverige, ha barn i hushållet samt vara högskoleutbildad.
– Min forskning visar att återgång i arbete underlättas om personen inte har afasi, har en god fysisk förmåga, en hög kognitiv förmåga och inte känner sig orolig eller nedstämd. Personer med en förvärvad hjärnskada som kan återgå i arbete efter sin skada får den största positiva förändringen av sin livskvalitet i jämförelse med personer som inte kan jobba igen, säger Marie Matérne, verksamhetsutvecklare på utvecklingsenheten habilitering och hjälpmedel samt tidigare doktorand på Institutionen för hälsovetenskaper vid Örebro universitet.
Forskningsresultatet visar att den individuella anpassningen och motivationen var viktiga faktorer i arbetsrehabiliteringen. Möjligheten att återgå i arbete ökar om personen är nöjd med sin rehabilitering, har inflytande över den och kan vara med och påverka planeringen.
Engagerade stödpersoner hjälper
En femtedel av de 1 000 personer som får en stroke är under 60 år. Arbetsplatsen kan hjälpa sina anställda på många sätt med olika anpassningar. Det kan vara kortare arbetstid och möjlighet till flera raster eftersom det är vanligt med hjärntrötthet.
– Stödpersoner kunde vara ett viktigt stöd i arbetsrehabiliteringen genom sitt engagemang, samt vid samverkan och anpassningar. Det gäller både anhöriga, chefer, kollegor och professionella i sin yrkesroll, säger Marie Matérne.
Stödpersoner är en outnyttjad resurs i arbetsrehabilitering. Återgång i arbete är komplext och många faktorer samverkar för att skapa möjligheter att börja jobba igen. Marie Matérne betonar att det är viktigt att se hela människan och anpassa arbetsrehabiliteringen efter de individuella förutsättningarna.
Kontakt:
Marie Matérne, Universitetssjukvårdens forskningscentrum
Universitetssjukhuset Örebro, marie.materne@regionorebrolan.se
