Att sitta i en tandläkarstol kan väcka starka minnen för dem som en gång utsatts för sexuella övergrepp. Bara att överlåta åt tandläkaren att undersöka munhälsan kan påminna om de sexuella kränkningar patienten en gång varit med om.
– Jag har länge forskat om kronisk ansiktssmärta och bland dessa patienter, visar forskning, att det finns en överrepresentation att ha utsatts för sexuella övergrepp och andra övergrepp, säger Eva Wolf, övertandläkare och docent i endodonti vid Odontologiska fakulteten på Malmö universitet.
– Studier visar även att människor som utsatts för sexuella övergrepp oftare har försämrad hälsa och munhälsa, har större risk för missbruk och för tidig död, säger Eva Wolf. Man ska komma ihåg att detta är människor som ofta känner skam och skuld över vad de utsatts för och att de inte vill eller kan berätta vad de varit med om.
Uteblir ofta
Även bland patienter med tandvårdsrädsla finns en överrepresentation för att ha utsatts för övergrepp.
– Vi vet att personer som utsatts för övergrepp och personer med tandläkarskräck ofta uteblir, ringer återbud i sista stund och ibland lämnar behandlingsrummet. Man vet också att minnet av övergreppet kan yttra sig som kroppsliga uttryck.
I den nu pågående studien vid Malmö universitet.ingår 13 personer som alla har utsatts för sexuella övergrepp och som har erfarenhet att dessa minnen visat sig vid besök i tandvården.
Eva Wolf utgår från tre huvudfrågor:
* Kan du berätta så detaljerat som möjligt om ett eller flera besök i tandvården när du blir påmind om övergreppet?
* Hur upplever du att din munhälsa påverkats av övergreppet?
* Hur har din allmänna hälsa och livet i övrigt påverkats av övergreppet?
Upplever maktlöshet
Wolf menar att hon egentligen enbart börjat analysera svaren på den första frågan där hon kan se vissa tendenser.
– Att sätta sig i en behandlingsstol är att underkasta sig vad tandläkaren anser att man bör göra i munnen. De jag intervjuat upplever ofta samma maktlöshet som i den tidigare övergreppssituationen. De påminns inte bara om övergreppet utan vissa upplever till och med att övergreppet upprepas. Det kan vara en anledning till att de flyr eller vill undvika att komma till tandläkaren. Vi vet sannolikt mer när studierna är helt klara.
Eva Wolf menar att tandvården generellt har bra rutiner för personer med tandläkarskräck. Däremot, menar hon, krävs eventuellt ytterligare något för denna grupp så att tandvårdsbesöket inte bidrar till traumat. Det finns ett nationellt fokus på arbete mot våld i nära relationer. Nationellt centrum för kvinnofrid tillsammans med Socialstyrelsen har precis avslutat ett regeringsuppdrag under 2016-2018 med att ge nationellt och regionalt kompetensstöd. Numer har Folktandvården i Skåne också antagit och utvecklat möjligheten för tandvårdspersonal att ställa frågor om övergrepp.
Självinsikt behövs hos tandvården
– När det gäller just patienter som utsatts för sexuella övergrepp tror jag det behövs en självinsikt och kritisk granskning av hur tandvården fungerar, säger Eva Wolf. Det kan handla om maktförskjutning att låta patienten uppleva kontroll. Man måste också sannolikt vara väldigt noga med att inte överträda patientens gränser.
Den tvärvetenskapliga studien, där både filosofiska och psykologiska aspekter ska tas till vara, går nu vidare genom fördjupade analyser av också de andra frågorna. Två masterstudentgrupper vid Odontologiska fakulteten har också visat intresse för att de vill använda delar av det insamlade materialet för att studera munhälsa och omhändertagande.
Kontakt:
Eva Wolf, universitetslektor/övertandläkare vid Malmö univerisitet, eva.wolf@mau.se
Forskningsprojektet:
Tandvården som arena för upptäckt av sexuella övergrepp
