När de smartaste flyttar växer klyftorna mellan stad och landsbygd
De som lämnar mindre orter för större har i genomsnitt högre utbildning och kognitiv förmåga än de som stannar kvar. Det förklarar att klyftan i ekonomiskt välstånd mellan större och mindre orter ökar, enligt forskare vid Linköpings universitet.
Städernas sociala och ekonomiska tillväxt ökar snabbt när fler människor flyttar in. Men vad är orsaken? Det beror på vilka individer det är som flyttar till städerna, visar forskare från Linköpings universitet med hjälp av unika svenska registerdata. Forskarnas resultat har publicerats i den ansedda tidskriften Science Advances.
– Resultaten har stor politisk relevans. De visar att migrationen av välutbildade och begåvade personer har betydelse för regionala ojämlikheter. Det är något att beakta om man vill att hela landet ska växa, säger Marc Keuschnigg, docent vid Institutet för analytisk sociologi vid Linköpings universitet.
15 procents extra tillväxt
Tidigare forskning har visat att det inte finns något enkelt linjärt samband mellan en orts storlek och olika ekonomiska och sociala indikatorer. En fördubbling av befolkningen leder exempelvis inte till en fördubbling av inkomster, antal patent, antal flyttningar och antal skilsmässor. Istället leder den till en ökning med cirka 115 procent. Detta har kommit att kallas +15 procent-fenomenet och sambandet har observerats på olika kontinenter såväl som i länder på olika utvecklingsnivåer. Resultatet har beskrivits på följande sätt: om man tar vilken person som helst och flyttar den personen till en ort som är dubbelt så stor, så kommer personen att göra 15 procent mer av allt som kan mätas.
Många forskare har försökt förklara +15 procnet-fenomenet. En inflytelserik förklaring är att +15 procnet-fenomenet är ett resultat av en självförstärkande process. I stora städer finns det fler människor att utbyta idéer med och att samarbeta med och detta leder till nya innovationer, nya former av socialt liv och ökad produktivitet. I den här förklaringen står alltså social interaktion mellan människor i centrum. Här produceras vinnare men inga förlorare, vilket innebär att urbaniseringen enbart är positiv för samhället som helhet.
Handlar om utbildning och talang
Forskarna vid Linköpings universitet ville undersöka i vilken utsträckning som +15 procent-fenomenet verkligen har sin orsak i en självförstärkande process.
I Sverige finns unika registerdata som har gjort det möjligt for forskarna att – för första gången – empiriskt testa teorin. Befolkningsregistren innehåller mycket detaljerade uppgifter om bostadsort, utbildning, arbetslivserfarenhet och inkomst för hela svenska befolkningen. De innehåller också resultaten av de IQ-tester män gjorde vid värnpliktsmönstringen. Genom storskaliga dataanalyser har forskarna testat teorin mot uppgifter om 1,29 miljoner svenskfödda män.
Forskarnas resultat visar att sociala interaktioner bara kan förklara omkring hälften av +15 procent- fenomenet. I motsats till existerande förklaringar finner de att skillnader i befolkningskarakteristika väsentligt driver fenomenet. De män som flyttade från mindre orter till större hade exempelvis i genomsnitt 1,8 års längre utbildning och deras IQ var 0,4 standardavvikelser högre än för de som stannade kvar. Den starka ekonomiska tillväxten i många städer är alltså inte, som ofta antagits, enbart resultatet av en självförstärkande process utan beror till betydande del på tillströmningen av välutbildade och begåvade individer från mindre orter.
Kontakt:
Marc Keuschnigg, docent vid Linköpings universitet, marc.keuschnigg@liu.se
Peter Hedström, professor vid Linköpings universitet, peter.hedstrom@liu.se
Artikel:
Urban scaling and the regional divide. Marc Keuschnigg, Selcan Mutgan, Peter Hedström (2019). Science Advances 5: eaav0042
