Krångligt att välja och byta hemtjänst
Äldre som ska välja hemtjänst får inte tillräcklig information om vilka valmöjligheter som finns. Bristande kontinuitet hos personalen som ska utföra hjälpen och osäkerhet om när hjälpen kommer begränsar de äldres inflytande över vardagslivet.
I en nyligen genomförd studie från Göteborgs universitet har forskare undersökt förutsättningarna för äldre människors möjligheter att påverka vilken hemtjänst de får tillgång till.
− Det finns ett stort utbud av utförare och tjänster. Men många av de äldre som deltog i vår studie kände inte till vilka valmöjligheter som fanns och vilka skillnaderna var emellan dem, säger Anna Dunér, professor i socialt arbete.
Äldre vill hellre välja tjänst än utförare
En annan slutsats är att de som ska välja hemtjänst fokuserar mer på vilken slags hjälp de behöver, och hur de vill ha den utförd, snarare än på vem som ska utföra den. Valet av utförare låter man ofta en familjemedlem avgöra.
− Många tyckte att det var för komplicerat. En del äldre är också kognitivt nedsatta eller för sjuka för att själva kunna välja, säger Anna Dunér.
Måltider visade sig spela en stor roll för valet av leverantör av hemtjänsten. Detta har medfört en ökad konkurrens inom just det området, vilket lett till förbättringar av måltidsutbudet för de äldre.
Svårt och krångligt att byta leverantör
Få äldre utnyttjade möjligheten att ändra sitt ursprungliga val av utförare eftersom de tyckte att det verkade vara för krångligt. De tvivlade dessutom på att det skulle leda till bättre hjälp. I kommunen med valfrihetssystem upplevde både de äldre och personalen att det var svårt att ändra i valen när de väl var genomförda.
− Det visade sig bero på att biståndshandläggarna inte kunde ha lika tät kontakt med utförarna i kommuner med valfrihet som de har i de kommuner där det endast finns en kommunal utförare, säger Anna Dunér.
Personal som deltog i studien menade att intentionen är att lyssna på brukarna och vara flexibel, men att kommunala riktlinjer för hemtjänsten och organisatoriska faktorer ibland sätter käppar i hjulet. Ett exempel var att bara kunna erbjuda städhjälp var tredje vecka, istället för varje vecka som en del brukare önskade.
För många nya ansikten i hemtjänsten
De äldre som deltog i studien tyckte att bristen på kontinuitet vad gäller personal gjorde det svårt att utveckla en fungerande och tillitsfull relation.
− Det begränsade de äldres möjlighet till kontroll över sina liv och detta gällde oavsett om de bodde i en kommun som tillämpade valfrihetssystemet eller inte, säger Anna Dunér.
Undersökningen har genomförts i tre kommuner i sydvästra Sverige, både med och utan valfrihetssystem. Intervjuer har gjorts med biståndshandläggare och undersköterskor inom äldreomsorgen. Forskarna har också intervjuat brukare och gjort observationer på plats.
Utgångspunkten har varit att studera valfrihet och beslutsmöjligheter sedan Lagen om valfrihetssystem (LOV) infördes 1990.
Studien:
Autonomy, choice and control for older users of home care services: current developments in Swedish eldercare finns publicerad i den vetenskapliga tidskriften Journal of Social Service Research. Den är finansierad av FORTE (Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd) och är genomförd av Anna Dunér, professor i socialt arbete, Pär Bjälkebring, fil dr i psykologi och Boo Johansson, professor i psykologi. Samtliga är verksamma vid AgeCap, Centrum för åldrande och hälsa vid Göteborgs universitet.
Kontakt:
Anna Dunér, professor i socialt arbete, Göteborgs universitet,
anna.duner@socwork.gu.se
