Fler fjärilar där hagar omges av skog
För pollinerande fjärilar är det viktigare att ha nära till skog än till åkrar, enligt en studie som gjorts på 32 000 fjärilar av 77 olika arter. Resultaten i studien från SLU och Linköpings universitet ger ledtrådar till hur landskapet bör utformas om dagfjärilarna ska överleva.
Naturbetesmarker är bland de artrikaste miljöerna vi har, med ett myller av växter och dagfjärilar. Men naturbetesmarkerna har minskat med 90 procent de senaste 100 åren. Ofta finns naturbetesmark bara kvar som små fragment i landskapet.
Förlusten av naturbetesmark har lett till att många arter av dagfjärilar har minskat kraftigt eller försvunnit från delar av Sverige. Forskarna bakom den nya studien har tittat på hur landskapet runt om dessa fragment, påverkar olika arter av fjärilar i södra Sverige. Totalt hittades 32 000 fjärilar av 77 olika arter.
Fjärilar mår bra av marker inbäddade i skog
– Vi fick flera spännande resultat, som visar att naturbetesmarkernas artrikedom inte bara påverkas av hur själva naturbetesmarken ser ut. Landskapet runt omkring är också viktigt för fjärilarna. Om naturbetesmarkerna ligger inbäddade med stora åkermarker runt omkring påverkas antalet arter negativt, säger Karl-Olof Bergman, universitetslektor vid Institutionen för fysik, kemi och biologi, IFM.
Artrikedomen av dagfjärilar var generellt sett större på platser där det fanns mycket naturbetesmarker inom 1–2 mil runt naturbetesmarken som undersöktes. Om naturbetesmarkerna omgavs av skog var även det kopplat till större antal olika fjärilsarter.
– Skogar har miljöer som fjärilar kan utnyttja, som skogsbryn, kraftledningsgator, skogsbilvägar, gläntor och hyggen. Tillsammans med naturbetesmarker kan skogar användas för att skapa fungerande landskap. Åkermarker däremot verkar ha få resurser som fjärilar kan utnyttja och de gynnar bara några få arter, säger Karl-Olof Bergman.
Ingen fjärilsart är den andra lik
Enskilda fjärilsarter reagerade på olika sätt på det omgivande landskapet. En del reagerade på det direkta närområdet, medan andra arter påverkades av det omgivande landskapets sammansättning på större avstånd från naturbetesmarken.
– Dessa resultat är viktiga för att vi ska kunna bevara våra fjärilar och andra pollinatörer i landskapet och kunna skapa och bevara landskap som gör att de kan överleva. De områden i södra Sverige som har störst antal fjärilsarter är de regioner som fortfarande har relativt gott om naturbetesmarker, vilket är främst i östra Sverige inklusive delar av Östergötland – här är det viktigt att dessa marker bevaras, säger Karl-Olof Bergman.
I studien användes data om fjärilar från det rikstäckande programmet NILS, Nationell Inventering av Landskapet i Sverige.
Artikel om studien i Landscape Ecol:
Butterflies in Swedish grasslands benefit from forest and respond to landscape composition at different spatial scales, Karl-Olof Bergman, Juliana Dániel-Ferreira, Per Milberg, Erik Öckinger och Lars Westerberg
Kontakt:
Karl-Olof Bergman, universitetslektor, karl-olof.bergman@liu.se, 013-28 26 85
