13 februari 2019

Förstelärare både stärkande och splittrande för lärarkåren

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Förstelärarereformen har stärkt lärarnas autonomi och inflytande, framförallt på organisatorisk nivå. Samtidigt har reformen också inneburit att lärarkåren blivit mer hierarkiskt indelad, visar forskning vid Göteborgs och Lunds universitet.

– Studien ger viktig kunskap kring fördelning av roller och inflytande i organisationer med starka professioner. I kontrast till den dominerande bilden att det råder en konflikt mellan organisationen och de professionella yrkesutövarna, visar studien att det snarare är en ömsesidig relation, säger Gustaf Kastberg, professor i offentlig förvaltning vid Göteborgs universitet.

Forskarna menar att förstelärarrollen handlar om en ”ny professionalism” som omfattar att vara aktiv inom ledningsfrågor och ägna sig åt uppgifter som frångår professionens kärnverksamhet. En växande ”elitroll” för vissa professionella verkar därför inte hota professionens möjlighet att stärkas.

Helar och splittrar

– Vi visar också att förstelärare kan fungera splittrande för professionen, och det handlar framförallt om de fall där försteläraruppdraget är otydligt definierat och inte innebär något annat än ordinarie lärararbete.

Forskarna menar att några lärdomar kan dras för att utnyttja den potential som finns i förstelärarrollen. En är att om det är otydligt vad försteläraren gör för något utöver den vanliga lärarrollen, kan det skapa en grogrund för missämja. Men funktionen kan fungera stärkande om den har en tydlig positionering, som distanserar från den övriga yrkesrollen. Det är också viktigt att förvaltning och rektorer ger förutsättningar för ett ökat professionellt inflytande på ledningsnivå.

– Både förstelärare och övriga lärare måste också ges tid och utrymme för att arbeta med utvecklingsfrågor som ligger nära kärnarbetet, säger Gustaf Kastberg.

Projektet är genomfört i ett samarbete mellan forskare vid Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet, och Institutionen för service management och tjänstevetenskap, Lunds universitet. Och sammanfattas i den nyutgivna boken Lärarkåren och förstelärarna- splittrad, stärkt och styrd profession.

Förstelärarreformen

Förstelärarreformen som infördes 2013 är en av flera under senare år inom skolan som syftat till att stärka lärarprofessionen och höja statusen på läraryrket. Det finns statliga kriterier för vem som kan bli förstelärare- och därmed få en löneökning på 5000 kronor- men de är öppna och bjuder in till stor lokal tolkning av reformen.