Det militära våldet utförs allt oftare i kontorsmiljö
En stor del av dagens militära våldsarbete planeras och utförs bakom skrivbordet. Denna byråkratisering leder till att operativa militärer inte alltid ser sambandet mellan sina knapptryckningar och dess våldseffekter. Den trygga kontorsmiljön distanserar militär personal från våldets humanitära konsekvenser.
Tack vare den teknologiska utvecklingen inom det militära området är det idag möjligt att fjärrstyra våldsinsatser med hjälp av obemannade farkoster. Det har gjort att en stor del av västvärldens militära organisationer har centraliserat sina operativa verksamheter, vilket också innebär att det militära våldet har byråkratiserats.
Tidigare har forskningen av byråkratiseringen av militärt våld begränsats till studier av militära doktriner och fältstudier. Men den operativa nivån, där de flesta beslut tas om hur och när våld ska användas, har fram tills nu varit outforskad.
I en avhandling vid Göteborgs universitet har doktoranden och före detta militären Anders Malm har undersökt vad det är som formar byråkratiseringen av våld inom Försvarsmaktens operativa verksamhet. Han har genomfört deltagande observation och intervjuer med närmare 40 personer i både skarp verksamhet och under militära övningar. Merparten av personerna som intervjuats är stabsofficerare.
Att arbeta våld är att att arbeta med beslutsunderlag
– Byråkratiseringen av våld hänger dels ihop med en militär konsensuskultur som styr hur chefsföredragningar utförs. Men den är också kopplad till förberedelsearbete och beslutsunderlag – att arbeta med våld har blivit detsamma som att arbeta med Excellistor, Powerpoints och processer. Sammantaget innebär det att högre chefer sällan ställs inför några riktiga moraliska dilemman när det gäller våldsutövning eftersom våldet inte syns bland alla listor och färggranna diagram, säger Anders Malm.
Försvarsmaktens verksamhet liknar alltså till stor del annan myndighetsutövning och företagsledning i Sverige som influerats av så kallad New Public Management. Därmed är dagens operativa militära våldsanvändning process- och styrelsearbete mer än något annat.
Stabsofficerare ser sig som byråkrater, inte våldsutövare
– Min forskning visar att den här byråkratiseringen är så pass genomgående att det inte är ovanligt att stabsofficerare inte ser sig själva som utövare av militärt våld, utan som byråkrater.
Anders Malm har också undersökt om byråkratiseringen av våld på något sätt har påverkat synen på den maskulina identiteten inom det militära.
– Militärt våld har länge varit förknippat med normer som styrka, mod, initiativrikt och känslokallt agerande. Men min undersökning visar att de normer som förekommer idag snarare är rationalitet, logik, process- och konsensusideal.
Lätt att sjunka in i en bekvämlighetszon
Anders Malm har själv ett förflutet inom Försvarsmakten. Det är en organisation där den operativa nivån fram till nu varit avskärmad från allmän insyn men som blivit analyserad i och med hans avhandling, och han är lite förvånad över resultaten.
– Det var så lätt att sjunka in i en bekvämlighetszon där vi inte såg våld som en effekt av vårt arbete. Byråkratisering distanserar – fienden förminskas och kanske till och med utraderas som en mänsklig referenspunkt i det operativa arbetet. Jag hoppas att min avhandling kan bidra till att våld och våldsanvändning diskuteras på ett lite djupare plan, under till exempel utbildningen av nya officerare, säger Anders Malm.
Avhandling:
Operational Military Violence – A Cartography of Bureaucratic Minds and Practices. Avhandlingen har möjliggjorts genom ett sammarbete mellan Göteborgs universitet och Försvarshögskolan i Stockholm.
Kontakt:
Anders Malm, före detta militär och doktorand vid Göteborgs universitet, anders.malm@gu.se
