Medvetenheten och beredskapen för att hantera sexuella trakasserier har ökat i många branscher sedan #metoo-rörelsen startade hösten 2017. Det visar en forskningsrapport från Högskolan Väst.
Hur kan vi förebygga sexuella trakasserier? Vilka riskfaktorer finns i vår organisation? Hur håller vi frågan levande över tid? Detta är frågor som engagerar små och stora organisationer i hela samhället sedan #metoo-rörelsen lyfte upp problemen till ytan.
Tio medarbetare på Högskolan Västs avdelning för företagsekonomi ville ta reda på om, hur och varför organisationer arbetar med att förebygga och hantera de här problemen efter att #metoo-rörelsen initierades. De startade ett forskningsprojekt våren 2018 och rapporten blev klar i december.
Intervjuade tio arbetsgivare i olika branscher
– Vi hade en känsla av att arbetsgivare blivit mer angelägna om att ta tag i frågorna eftersom de påverkar deras attraktionskraft som arbetsgivare och eftersom de kan ge ekonomiska konsekvenser. Vi ville undersöka om deras engagemang och arbetsmetoder har förändrats, säger Sven Siverbo, professor i företagsekonomi vid Högskolan Väst och en av deltagarna i forskningsprojektet.
Representanter från tio organisationer i helt olika branscher intervjuades. Och det visade sig vara stor skillnad på hur intensivt de olika aktörerna arbetar med #metoo-management.
– Flera faktorer spelar in, säger Sven Siverbo. Det hänger bland annat ihop med hur ledningen bedömer riskerna för att utsättas för sexuella trakasserier i organisationen. Medvetenheten om riskfaktorer varierar och man gör olika bedömningar av vilken skada som ett uppdagat fall kan ge organisationen.
Ökad medvetenhet om riskfaktorer
– Huvudintrycket är dock att medvetenheten om riskfaktorer har ökat och att organisationerna prioriterar det här arbetet i högre grad. Några av dem hade fått anledning att reflektera över om deras policydokument för den här frågan behövde uppdateras och levandegöras, säger Sven Siverbo.
Några av riskfaktorerna som rapporten pekar på är vilken kultur som råder i organisationen – om en sexistisk jargong är tillåten eller inte. Mansdominerade arbetsplatser, osäkra anställningsvillkor och maktförhållanden i en organisation är andra faktorer som kan spela roll.
Forskningsrapporten ger kunskaper om riskfaktorer och tips om hur man förebygger problemen och underlättar för drabbade att berätta om incidenter de varit med om.
Speciell problematik i akademiska världen
Sedan flera år tillbaka arbetar Högskolan Väst med att höja kunskapsnivån och skapa bra strukturer och rutiner för att hantera de här frågorna. HR-strategen Beatrice Löfström är en av nyckelpersonerna i det arbetet och hon välkomnar att rapporten fyller på med mer kunskap.
– Sexuella trakasserier förekommer i alla branscher, säger Beatrice Löfström. Forskning visar att det kan finnas en speciell problematik inom den akademiska världen som hänger ihop med dess hierarkier och maktförhållanden. Som lärosäte har vi ett omfattande ansvar för både vår personal och våra studenter. Vi vill vara ett inkluderande lärosäte och då måste vi stärka vår förståelse och vårt arbete med att förebygga och hantera sexuella trakasserier och andra kränkningar.
Alla medarbetare utbildas
– Vi arbetar med de här frågorna på många olika plan och väver in perspektiven i hela organisationen – från högskolans visioner och ledningssystem till det konkreta arbete som utförs i exempelvis undervisningen. Vi utbildar alla medarbetare i lika-villkors-frågor enligt ett systematiskt upplägg, säger Beatrice Löfström.
– Det här är ett ständigt pågående utvecklings- och förbättringsarbete som ska genomsyra varje del av verksamheten.
Sedan två år tillbaka arbetar en samordningsgrupp med lika-villkors-frågor på högskolan. Här är representationen bred med studenter, medarbetare och personer i ledande ställning.
Veta hur man ska agera
– Det är viktigt att alla på högskolan har goda kunskaper och insikter om vad det innebär att bli trakasserad och hur man ska agera om man är med om något. Sedan 2018 har högskolan uppdaterade riktlinjer och rutiner för just detta. Alla har ett ansvar att bidra till ett gott arbets- och studieklimat, fritt från trakasserier och kränkningar, påpekar Beatrice.
2018 genomförde högskolan en enkät där medarbetarna fick svara på om de utsatts för trakasserier av något slag eller om de sett någon annan bli det. En motsvarande enkät kommer att genomföras bland studenterna i vår.
– Genom enkäten kom det inte till kännedom att någon vid Högskolan Väst blivit utsatt för sexuella trakasserier. Men det betyder inte att vi kan luta oss tillbaka. Forskningen visar att de som utsatts ofta befinner sig i en tystnadskultur och väljer att inte berätta av olika anledningar, berättar Beatrice Löfström
Lärarna får verktyg
Hon påpekar vikten av att fortsätta bygga kunskap och förståelse kring sexuella trakasserier.
– Enkäterna och andra typer av kartläggningar ger oss bättre förståelse för eventuella problem och gör att vi kan rikta utbildnings- och informationsinsatserna.
Lärarnas uppgift är att föra in perspektivet i högskolans utbildningar. Många av dem väljer att gå den högskolepedagogiska kursen Normkritisk pedagogik i högre utbildning för att få verktyg till just det. Perspektivet lyfts även i introduktionsutbildningar för forskarstudenter och handledare.
Högskolan Väst utbyter också erfarenheter och kunskap med andra lärosäten. På en nationell lika-villkors-konferens i november diskuterades de utmaningar som finns med att integrera jämställdhetsperspektivet i det dagliga arbetet på högskolor och universitet. Här utbyttes också idéer och verktyg för hur man kan utveckla arbetet och göra det till en naturlig del av verksamheten.
Deltar i europeiskt samarbete
Högskolan Väst har även bjudits in av EUA (European University Association) att delta i ett europeiskt samarbetsprojekt med inkludering på agendan. Projektet planeras starta 2020 och högskolan ska bidra med exempel på hur man kan arbeta med kompetensutveckling för teknisk och administrativ personal i de här frågorna.
– #Metoo-rörelsen har lyft på locket till ett problem som länge har osynliggjorts. Nu är det vårt ansvar att utveckla kunskap och arbetssätt och att hålla arbetet levande över tid, säger Beatrice.
Text: Christina Axelson
Läs forskningsrapporten #metoo-management
Läs mer om Högskolan Västs arbete kring Lika villkor
Kontakt:
Sven Siverbo, sven.siverbo@hv.se
