Så kan man utvinna mer ur befintliga gruvor
Att utvinna metaller och industrimineral ur en och samma gruva skulle minska mängden avfall och öka den ekonomiska nyttan. Forskare vid Luleå tekniska universitet undersöker de geologiska förutsättningarna att bredda brytningen i befintliga gruvområden.
– Det är helt klart realistiskt – förutsättningarna finns. I Bergslagen skulle det potentiellt gå att bryta industrikalk och sulfidmalmer i samma gruvområde, säger Nils Jansson, forskare i malmgeologi vid Luleå tekniska universitet och ledare för projektet VectOre, som sker i nära samarbete med metall- och industrimineralindustrin.
I Sverige – och på de allra flesta håll i världen – sker i dag brytningen av mineral för framställning av koppar, silver och zink för sig, ofta helt separat från utvinningen av industrikalkmineral som kalcit och dolomit.
Den gröna omställningen och elektrifieringen ökar efterfrågan på metaller, samtidigt som samhället fortfarande är beroende av industrikalk som viktig beståndsdel i allt från cement till papperstillverkning, kalkning av jordar och stålframställning.
Ökat hållbarhetsfokus
Stränga miljökrav, utdragna tillståndsprocesser och ett allt växande fokus på hållbarhet ökar incitamenten att maximera utvinningen i befintliga gruvområden, konstaterar Nils Jansson.
– Avfallsfrågan är en av de största frågorna för gruvindustrin. Det finns i dag ett intresse för allt som minskar mängden avfall, och att plocka ut biprodukter ger både mindre avfall och ett ökat ekonomiskt värde. En del av det material som i dag hamnar i slamdammar skulle potentiellt gå att omsätta som industrimineral, säger han.
Bara ett par hundra meter från den gamla silvergruvan i Sala, i Tistbrottet, bryts högkvalitativ dolomit. I projektet VectOre undersöks mineralfyndigheterna i det så kallade dolomitstråket i just Salatrakten, bland annat för att få en ökad kunskap om det geologiska sambandet mellan förekomster av dolomit och sulfidmalmer med silver, zink, bly och koppar i området.
Salatraktens mest högvärdiga dolomit förekommer bara några hundra meter från silvergruvans zink-, bly- och silvermalmer. Bergslagens alla tre aktiva metallgruvor, Lovisagruvan, Garpenberg och Zinkgruvan, ligger i direkt anslutning till dolomitstråk, påpekar Nils Jansson.
– Vår forskning indikerar att de geologiska processer som bildade sulfidmalmen för runt 1,89 miljarder år sedan lokalt även uppgraderade omgivande urtida kalkstenar till mycket ren och fin dolomit. En bättre förståelse för dessa geologiska processer kan bidra till nya mineralfynd. Det gör att produktionen kan diversifieras på andra platser där malm bryts i dolomitstråk, och på så vis kan gruvområdenas livslängd förlängas.
Bredda produktion i befintliga gruvor
Enligt Nils Jansson finns det förutsättningar för aktörer i gruvbranschen att bredda sin produktion i befintliga gruvor. Dock inte utan att först hantera ett antal utmaningar på vägen. Metallföretag och industrimineralföretag lyder under olika lagstiftning och har begränsade kunskaper om varandras råvaror, behov och marknader.
– Industrimineralbranschen investerar inte alls lika mycket i prospektering som metallgruvbolagen. De å sin sida lägger inte lika mycket resurser på att karaktärisera gråberget för att få veta vad som finns där. Här finns mycket att vinna i ett kunskapsutbyte mellan de två branscherna, säger Nils Jansson och fortsätter:
– Det går att producera mer i befintliga gruvor. Jag hoppas att det här projektet ska öka kunskapen om hur det är möjligt.
Kontakt:
Nils Jansson, forskare i malmgeologi vid Luleå tekniska universitet, nils.jansson@ltu.se
