Europeiska matvanor bakom tropisk avskogning
En sjättedel av utsläppen från en genomsnittlig diet i EU kan direkt kopplas till avskogning av regnskog. Två nya studier tydliggör konsumtionens klimatpåverkan genom att kombinera satellitdata från regnskog, global jordbruksstatistik och data över handelsflöden mellan länder.
– Man kan säga att EU importerar avskogning av stora arealer varje år. Vill EU nå klimatmålen måste vi ställa hårdare miljökrav på dem som exporterar livsmedel till EU, säger Martin Persson på Chalmers, som är en av forskarna bakom studierna.
Att det finns kopplingar mellan produktion av vissa livsmedel och avskogning är inte en nyhet. Men vad Martin Persson och Chalmers-kollegan Florence Pendrill har studerat är i vilken utsträckning avskogning i tropikerna beror på produktion av livsmedel, och var de olika livsmedelsprodukterna sedan konsumeras.
Produktion av djurfoder och livsmedel
I den första studien har forskarna fokuserat på hur expansionen av jordbruksmark, betesmark och skogsplantager skett på bekostnad av avverkad regnskog.
– Där kan vi se att mer än hälften av avskogningen beror på produktion av livsmedel och djurfoder, till exempel sojabönor, nötkött och palmolja. Här finns stora skillnader mellan olika länder och varor, men sammantaget står exporten för ungefär en fjärdedel av avskogningen kopplad till livsmedelsproduktion. Och den siffran ökar också något under perioden vi har undersökt, säger Florence Pendrill.
Med den kunskapen har de i den andra studien undersökt hur stora koldioxidutsläpp som orsakas av denna produktion, samt var varorna konsumeras. Siffrorna för EU är särskilt intressanta, eftersom EU är en stor importör av livsmedel. EU ska dessutom i dagarna presentera en plan för hur man ska minska sin påverkan på avskogningen.
När EU för ett tag sedan införde särskilda krav kopplade till avskogning som producenterna av timmer och skogsprodukter måste uppfylla för att få exportera till EU, så visade man att det är möjligt att påverka andra länders arbete för att skydda skogar.
– Nu när kopplingen mellan livsmedel och avskogning gjorts tydlig bör man diskutera möjligheten för EU införa liknande regelverk för import av livsmedel. Avskogningen måste helt enkelt kosta extra för producenten. Om man samtidigt ger tropiska länder stöd i arbetet med att skydda skog och ger bönder alternativ till avskogning för att öka produktionen, kan man ha en stor påverkan, säger Florence Pendrill.
Kopplingen svensk konsumtion och avskogning
De aktuella studierna har gjorts i samarbete med forskare på Stockholm Environment Institute, Senckenberg Biodiversity and Climate Research Centre i Tyskland och NTNU i Norge, och är en fortsättning på forskningen som utfördes inom projektet Prince Policy- Relevant Indicators for National Consumption and Environment), där bland annat kopplingen mellan svensk konsumtion och utsläpp från avskogning presenterades i höstas.
– De stora koldioxidutsläppen från avskogning som påverkas av svensk konsumtion orsakas framför allt av palmolja från Sydostasien och nötkött som importeras från Latinamerika, främst Brasilien. Tidigare har man inte haft koll på hur svensk konsumtion, eller konsumtion i andra länder påverkar skog i tropikerna, sa Martin Persson vid presentationen.
Miljöpåverkan från svensk konsumtion – nya indikatorer för uppföljning (slutrapport från Prince)
Stor skillnad mellan länder
Studierna visar att det är stor skillnad mellan olika länder i EU, men i genomsnitt är en sjättedel av utsläppen från en genomsnittlig diet inom EU direkt kopplade till avskogning i andra delar av världen. Utsläppen på grund av import är stora också i relation till de inhemska utsläppen från jordbruket. För flera av EU-länderna motsvarar de konsumtionsrelaterade utsläppen kopplade till avskogning mer än hälften av utsläppen från den egna jordbruksproduktionen.
– Vill EU på allvar göra något åt sin klimatpåverkan är det här en viktig utsläppskälla. Och här finns dessutom stora möjligheter att påverka hur produktionen går till, säger Martin Persson.
Han ser framförallt att stora aktörer som länder och internationella organisationer ska bära ansvaret för att åstadkomma skillnad i den här frågan, men han ser också att man på konsumentnivå kan vara med och påverka.
– Folkopinionen är viktig för klimatfrågan. Inte minst för att påverka politiken, men vi ser också att en del företag har lovat att bidra till att skydda tropiska skogar genom frivilliga åtaganden om att inte köpa produkter som odlats på avskogad mark. Och det beror ju till stor del på att den folkliga opinionen är så stark i den här frågan, avslutar Martin Persson.
Studierna:
Deforestation displaced: trade in forest-risk commodities and the prospects for a global forest transition, Environmental Research Letters
Agricultural and forestry trade drives large share of tropical deforestation emissions. Global Environmental Change
Kontakt:
Martin Persson, docent, institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, avdelningen för fysisk resursteori, Chalmers, martin.persson@chalmers.se
