Därför uppstår vårdskador i ambulansen
De vanligaste orsakerna till att potentiella vårdskador uppstår vid en ambulansutryckning är felaktig bedömning och bristande dokumentation. Det visar en kartläggning av patientsäkerheten i ambulanssjukvården. När det gäller svårt sjuka som stroke eller hjärtinfarkt sker ”avvikande händelser” vid mer än var sjätte utryckning.
Landets första kartläggning av patientsäkerheten i ambulanssjukvården har genomförts av forskare från Högskolan i Borås.
Syftet har varit att mäta riskerna i ambulansen. Trettio journaler i månader under ett års tid, har lottats ut från tre områden: en storstad, ett mixat område och en glesbygd. Totalt har 1 080 journaler analyserats utifrån 11 punkter, så kallade ”trigger tools”.
I analysen avgjorde granskarna om en vårdskada hade skett vilket gav tre möjliga svar: a) nej, b) kanske, men det finns inga bevis eller c) ja, det finns bevis.
– Resultaten visade att det sker 4,3 avvikande händelser per 100 ambulansutryckningar. Och när det gäller svårt sjuka som vid stroke eller hjärtinfarkt ökar siffran till 16 procent, säger Magnus Andersson Hagiwara, docent inom prehospital akutsjukvård vid Högskolan i Borås, och en av forskarna bakom studien.
Dåliga journalsystem i ambulansen
De vanligaste orsakerna till de potentiella vårdskadorna som uppstod var felaktig bedömning och bristande dokumentation i ambulansen.
– Vi har enbart studerat systemperspektivet. Att det finns dåliga journalsystem i ambulansen är ett systemfel men även att bedömningen går snett då orsakerna kan vara otillräcklig utbildning, dåligt anpassade riktlinjer och kultur, säger han.
Det är första gången en sådan här studie utförs. Resultatet är svårt att jämföra med patientsäkerheten på sjukhus där 13 av 100, enligt statistiken, kommer att drabbas av en vårdskada. På sjukhus ser riskerna helt annorlunda ut. Magnus Andersson Hagiwara berättar att det beror på att patienten ofta är på sjukhus en längre tid och då ökar risken för till exempel infektion. Även övergångar mellan avdelningar och inom kirurgin finns det risker.
– Därför tycker jag våra resultat visar att risken är ganska hög i ambulanssjukvården där förutsättningarna för en säker vård borde vara bättre.
Felaktiga diagnoser
Forskarna hade redan misstankar om att patientbedömningen skulle vara ett problem. Därför gjorde de ytterligare en studie där de särskilt undersökte några tidskritiska tillstånd som till exempel stroke, sepsis och hjärtinfarkt, och där de jämförde den tidiga bedömningen med slutdiagnosen.
– Det visade att diagnosen i ambulansen var felaktig i 12 procent, berättar han.
Forskningen kring patientsäkerheten i ambulanssjukvården ska ses som en metodutveckling som kan användas som grund för vidare forskning. Dock finns det redan satsningar på att bättre rusta ambulanssjuksköterskorna för tidiga bedömningar. Därför är antalet kurser i bedömning utökat i de två nya utbildningarna Högskolan i Borås ger till hösten.
– Så fort en människa är inblandad måste man ta hänsyn till den mänskliga faktorn. Därför måste systemen anpassa sig efter det och utbildningen på högskolan är en del av systemet, säger Magnus Andersson Hagiwara.
Studien är utförd av Magnus Andersson Hagiwara, Christer Axelsson och Johan Herlitz vid Högskolan i Borås, Carl Magnusson vid Göteborgs universitet, Annelie Strömsöe vid Högskolan i Dalarna, Monica Munters vid ambulanssjukvården Dalarna, Elin Seffel vid ambulanssjukvården Södra Älvsborg samt Lena Nilsson vid Linköpings universitet.
Kontakt:
Magnus Andersson Hagiwara, magnus.hagiwara@hb.se
