Utmaning att hantera våld i skolan
Skolan är den plats där svenska ungdomar oftast blir utsatta för våld och själva utsätter andra ungdomar för samma sak. Samtidigt har skolpersonal ett ambivalent förhållande till hur våld och konflikter i skolan bör hanteras Att göra en polisanmälan signalerar att man har förlorat kontrollen.
Våld i skolan leder gärna till upprörda känslor och högljudda meningsutbyten om ”skolans kris”.
– Det går att urskilja ett perspektivskifte i debatten kring hur elevers oönskade handlingar ska bemötas. Anmälningsskyldigheten i socialtjänstlagen bygger på rätten till stöd, då en elev riskerar att utvecklas ogynnsamt på grund av sin livssituation. En polisanmälan handlar däremot om att det är elevens gärning och inte sociala situation som ska utredas och eventuellt leda till ett straff, säger Johannes Lunneblad, professor i barn- och ungdomsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Konflikt mellan juridik och socialpedagogik
Forskning om våld i skolan har i Sverige och i övriga nordiska länder dominerats av studier om mobbning. Fokus har legat på orsaker och riskfaktorer hos dem som utsätts och de som utsätter andra för mobbning. Däremot saknas i stort forskning som har undersökt hur skolpersonal hanterar våld och konflikter mellan elever. I en aktuell studie i den vetenskapliga tidskriften Power and Education undersöks nu detta. Materialet i studien bygger på intervjuer med ett 50-tal skolanställda på nio högstadieskolor.
Det mest centrala dilemmat som identifierats hos personalen i studien är konflikten mellan en juridisk och en socialpedagogisk lösning på olika former av skolproblem.
Fysiskt våld anmäls oftare
– Det är framför allt fysiskt våld som polisanmäls. Situationer där våldet är subtilt och emotionellt beskrivs av skolpersonalen som svårare att upptäcka. Sådana situationer polisanmäls därför inte i samma utsträckning som de där det förekommer fysiskt våld, även om det i dessa situationer också kan finnas ett uppsåt att skada, säger professor Johannes Lunneblad, en av studiens författare.
En polisanmälan beskrivs vara en viktig markering, som visar att skolan står upp för de elever som utsätts. En annan anledning är att en anmälan sänder ut en tydlig signal till elever och föräldrar om att samma lagar gäller i, som utanför, skolan.
Polisanmälan ses som ett misslyckande
– Men en polisanmälan beskrivs också som en risk för att försämra personalens relation till elever och föräldrar. Skolpersonalen beskrev att en polisanmälan ses som ett misslyckande, där de riskerade att framstå som att de förlorat kontrollen. En sådan dubbelhet återspeglades även i personalens tal om kontakten med polisen som åtskild från det förebyggande arbetet mot kränkande behandling och trakasserier, säger Johannes Lunneblad.
I och med en polisanmälan flyttas fokus från vad som sker i relationen mellan eleverna till att bli en fråga om huruvida det som skett är ett brott. Detta upplevs som ett dilemma. Ibland är det svårt att avgöra vem som är offer och förövare, de positionerna är många gånger överlappande, menade de skolanställda i studien.
– I socialt utsatta områden kan vi emellertid se hur skolpersonalen närmar sig polisens perspektiv. Både skolanställda och polisen gör där en likartad analys av problemet, och föreslår också liknande strategier för hantering av våldet. Lärarna i segregerade områden tenderar också att använda ett mer juridiskt tillvägagångssätt för att bemöta skolvåld, särskilt jämfört med lärare som arbetar i mer välbärgade medelklassområden, säger Johannes Lunneblad.
Studien
Policing the school: In between dialogues and crime reports
Kontakt
Johannes Lunneblad, professor i barn- och ungdomsvetenskap, institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, Göteborgs universitet, johannes.lunneblad@ped.gu.se
Thomas Johansson, professor i barn- och ungdomsvetenskap, institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, Göteborgs universitet, e-post: thomas.johansson.2@gu.se
