Sju frågor om förstamajfirandet

Hur blev 1 maj arbetarnas dag?

– Om man frågar folk var firandet av 1 maj startade dyker bilder av Ryssland, Röda torget och parader upp för många. Men det började inte alls där utan i USA. Kravet på en kortare arbetsdag var gammalt. Redan före bildandet av de första bestående fackföreningarna vid 1790-talets slut fanns en rörelse i USA för tio timmars arbetsdag. 1791 hade ”Philadelphia carpenters” gått i strejk för en reglering av arbetsdagen till tio timmar. I Baltimore i augusti 1866 förklarade National labor union att det viktigaste kravet var ”to free the labor of this country from capitalistic slavery is the passing of a law by which eight hours shall be the normal working day”.

Arbetarna kämpade för att förkorta arbetsdagen som kunde vara 16–18 timmar. De långa arbetsdagarna var ett problem både för familjen och för att arbetarna skulle kunna organisera sig. De ställde därför krav på en 8 timmars arbetsdag. Några år senare 1889 hölls en internationell arbetarkonferens i Paris.

En amerikansk delegat – Hugh McGregor som representerade American Federation of Labor – föreslog att man skulle ha en internationell dag då alla världens arbetare samtidigt kunde demonstrera för 8 timmars arbetsdag. I USA fanns redan en sådan kampanj som hölls den 1 maj och så blev det den dagen.

– Dagen blev en jättesuccé från första början. 1890 samlades 15-20 000 arbetare i Malmö och i Hyde Park i London kom mellan 300 000–400 000 personer. Succén gjorde att man fortsatte fira 1 maj året därpå och så fortsatte det.

Varför blev 1 maj en sådan succé?

– Det fanns stridigheter om hur dagen skulle firas. Till exempel hade arbetarrörelsen en stark militant anarkistisk ådra som ville ge dagen en mer militant scenografi. Men den sida som vann ville samla familjen och hela arbetarklassen och även de som inte var organiserade vilket gav en bred bas som förenade familj, politik och fest. En del av succén berodde på att högtiden kunde firas i de flesta länderna eftersom den inte var knuten till någon nation eller religion. Det var småfolkets rörelse.

Vilka gick med i tågen?

– Om man tittar på Malmö 1890 var det 25 stycken fackföreningsavdelningar och fyra musikkårer som gick i tåget. Avdelningarna gick i ”finhetsordning”. Först gick Socialdemokratiska föreningen. På näst finaste plats kom Malmö kvinnliga arbetarförbund. Detta kanske kan verka underligt, men hälften av industriarbetarna var kvinnor på den här tiden. På 25:e plats gick Cigarrarbetarnas sjuk- och begravningskassa.

Berätta om några av de frågor arbetarrörelsen har kämpat för!

– Arbetsskyddslagstiftning var en viktig fråga på grund av tidens förfärliga arbetsförhållanden. Inom de mest utsatta arbetsuppgifterna i bomullstillverkningen kunde en arbetare ha en överlevnadstid på tre månader och barnarbete var utbrett.

– En annan fråga var rösträtten. I slutet på 1800-talet kunde även juridiska personer ha rösträtt. I Staffanstorp hade exempelvis Sockerbruket merparten av rösterna och senare infördes en 40-gradig skala kopplad till person och inkomst där kvinnorna utestängdes men också merparten arbetare genom bland annat ett inkomststreck på 800 kronor i årsinkomst.

– Fred var en tredje fråga. I arbetarrörelsens främsta sång, Internationalen, sjungs om hur arbetarna inte har någon anledning att kriga mot varandra hur de istället vänder sina vapen mot sina egna regeringar. Det var kungarna och regeringarna som förde krig mot andra länder, men det var arbetarna som mejades ner. Arbetarrörelsen uppmanade de sina att gå samman, det vill säga ”proletärer i alla länder förenen eder”.

Hur blev det en helgdag i Sverige?

– Socialdemokraterna drev igenom att det skulle vara en helgdag 1939. Men i praktiken hade 1 maj inofficiellt varit en helgdag under lång tid eftersom arbetarna var ute och demonstrerade. Men dagen har varit ifrågasatt flera gånger. När nationaldagen blev helgdag svarade borgerligheten till exempel direkt med att 1maj borde strykas som helgdag.

Vilka grupper har försökt ta över 1 majfirandet?

– Många har försökt att ta över dagen. Idag ser vi hur nationalistiska/rasistiska grupper ger dagen ett annat innehåll och även kristna grupper försöker göra den till sin, som en familjedag. Längre tillbaka i historien försökte man i USA under 1920-talet instifta att dagen skulle vara en ”Child Health Day”, under 1950-talets kalla krig en ”Loyalty Day” då firandet förbjöds och under Kennedys 60-tal stiftades en lag om att det var Law Day. Nazisterna i Tyskland tog också över dagen. Arbetarrörelsen har alltid behövt försvara dagen för att kunna fortsätta traditionen.

Hur ser det ut idag i Sverige?

– I bland annat slutet av 60-talet och under hela 70-talet under reformperioden med Palme kan man tala om att 1 maj hade en glansperiod. Socialdemokratin drev då många folkliga krav som innebar reformeringar av arbetslivet, som löntagarfonderna och Lagen om anställningsskydd (LAS). Efter en nedgång under 80 och 90-tal med världsledare som Reagan och Thatcher – och en neoliberal våg som arbetarrörelsen stod rådvill inför – så ser vi idag en revival. Många människor känner sig utsatta och behovet av 1 maj blir återigen aktuellt. Idag är 1 majfirandet lite mer öppet. Fram till och med 90-talet var högtiden väldigt organiserad. Idag har rörelsen slängt av sig finkostymen och högtiden präglas halvt av en karnevalsstämning. Man behöver förändras efter sin samtid för att fortsatt kunna knyta an till de breda folklagren. Det finns också ett nytt behov idag av att någon representerar folket eftersom samhället blir alltmer uppdelat.

Text: Gisela Lindberg