Hjärnmekanism upptäckt – som reglerar kroppsvikten

I kroppen är interleukin-6 framför allt känd som en signalmolekyl i vårt immunsystem. Proteinet frisätts av immunceller vid en infektion och medverkar i försvaret mot bakterier och virus, men har också visats ha betydelse för andra processer i kroppen, bland annat energiomsättning.

Feta gnagare hade mindre IL-6

Precis som många människor äter gnagare för mycket när de erbjuds kalorität mat. I studien fick råttor och möss god och energirik mat – en blandning av fett och socker – utöver den vanliga maten.

– Vi fann att de råttor och möss som blev feta hade minskade nivåer av IL-6, men bara i en region i hjärnan, som kallas det parabrakiala området, säger Devesh Mishra, forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

För att förstå om denna minskning av IL-6 är bra eller dåligt för gnagarnas ämnesomsättning påverkade forskarna gener i möss, så att nivåerna av IL-6 selektivt minskades i just det parabrakiala området:

– Dessa råttor och möss lade på sig mer kroppsfett och ökade i vikt, och det såg vi också hos de gnagare som inte hade tillgång till den frestande energirika maten utan bara åt hälsosam mat. Vi drar slutsatsen att minskade nivåer av IL-6 i detta hjärnområde är problematisk, och att det sannolikt bidrar till störningar i ämnesomsättningen och viktökning, säger Devesh Mishra.

Specifik region i hjärnan spelar roll

Kroppsvikten är beroende av att vårt energiintag och vår energiförbrukning är i balans. När vi går upp i vikt kan det alltså antingen bero på störningar som gör att vi äter mer eller på något som minskar vår energiförbrukning.

– Vår studie visar att IL-6 som produceras lokalt i det parabrakiala området i hjärnan är extra viktig för regleringen av kroppsvikten, eftersom båda dessa aspekter för viktbalans påverkas samtidigt: mattintaget minskar och energiförbrukningen ökar, eftersom IL-6 stimulerar kroppen att producera värme och förbränna fett. Nivåerna av IL-6 i det parabrakiala området påverkar därför hela ekvationen för energibalansen, säger docent Karolina Skibicka, som leder forskargruppen vid Sahlgrenska akademin.

Möss och antagligen människor

Även om denna studie gjorts på gnagare är det rimligt att anta att resultaten även är relevanta för människor. En tidigare studie, som genomfördes av andra forskare vid Sahlgrenska akademin, visade att nivåerna av IL-6 var högre i blodprover från människor med övervikt och fetma. Samtidigt var nivåerna av signalmolekylen mindre i ryggvätskan, som speglar förhållandet i hjärnan, jämfört med normalviktiga människor.

Något som förbryllar forskarna i resultaten från den nya studien är det faktum att kopplingen mellan IL-6 i hjärnan och fetma bara sågs hos gnagare av manligt kön. Honorna hade normala nivåer av IL-6, och forskargruppen undersöker nu varför honor tycks ha ett skydd mot den sårbarhet för fetma som hanarna har.

Öppnar för nya fetmabehandlingar

1,9 miljarder människor i världen beräknas idag vara överviktiga, varav 650 miljoner har fetma. Fetma är alltså ett globalt hälsoproblem där det finns stora behov av nya behandlingar.

– Att vi nu vet att IL-6 har stor betydelse för vår kroppsvikt och att molekylen har denna effekt i en specifik hjärnregion är en viktig upptäckt och kan öppna nya möjligheter i strävan efter mer effektiva strategier mot fetma, säger Karolina Skibicka.

Vetenskaplig artikel:
Parabrachial Interleukin-6 Reduces Body Weight and Food Intake and Increases Thermogenesis to Regulate Energy Metalbolism

Kontakt:
Karolina Skibicka, docent, forskargruppsledare, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, karolina.skibicka@neuro.gu.se
Devesh Mishra, forskare, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, devesh.mishra@neuro.gu.se