Med bildning som politiskt motstånd
Hur vi tänker kring bildning, som något mer än bara utbildning, kan vara en kraft att räkna med i nutida politiska samtal. Till exempel när det gäller att försvara eller förkasta en patriarkal tradition. Synne Myrebøe har studerat den amerikanska filosofen Martha Nussbaums tankar kring antikens filosofi.
Tenderar diskussionen om bildning att vidmakthålla och försvara en i grunden patriarkal och konservativ tradition? Eller kan bildningstänkandet även ha relevans som en verklig kraft för förändring i nutida politiska samtal?
I en ny avhandling vid Umeå universitet undersöker Synne Myrebøe kultiveringens politik i den amerikanska filosofen Martha Nussbaums aktualisering av antikens filosofi. Utifrån Nussbaums läsning av Herakleitos, Platon, Aristoteles, hellenistisk filosofi och antikens tragedier och komedier, frilägger Synne Myrebøe Nussbaums filosofiska praktik.
Kultivering = förädling, uppodling, förfining, utveckling, civilisering. Kultiveringstänkandet handlar om ett bredare bildningsbegrepp, utöver bara utbildning.Kultivering
Grundläggande filosofisk fråga
– Även om avhandlingen kan verka teoretisk eller svårtillgänglig med de antika filosoferna, så handlar det om frågor som de flesta känner igen sig i. Den mest grundläggande praktisk-filosofiska frågan ”Hur vill vi leva?”, som står i centrum för Nussbaums tänkande, kan de flesta relatera till på olika sätt. Inte minst i förhållande vår tids viktiga politiska, ekologiska och sociala frågor, säger Synne Myrebøe och fortsätter:
– Genom att visa på känslor och sexualitet som oumbärliga dimensioner av den politiska filosofin, skriver Nussbaum fram ett alternativ till de nutida filosofiska inriktningar som hon menar reproducerar ett bildningstänkande med ensidigt fokus på individuellt självförverkligande.
Känslor och politik
I relation till en svensk bildningstradition argumenterar Synne Myrebøe för att Martha Nussbaums kultiveringstänkande belyser vikten av att på djupet förstå och omförhandla kunskapsteoretiska, etiska och estetiska aspekter av dagens utbildningspolitik och utbildningspraktik.
– När jag började avhandlingen för snart sju år sedan var känslor och politik ett mindre uppmärksammat tema, men idag är Nussbaums tankar om känslornas och begärets roll i politiken ett tacksamt samtalsämne.
Enligt Synne Nyrebøe handlar det om hur man kan förstå universitetets roll idag och vilket utrymme som finns för tänkande och förändring när så mycket fokus läggs på mätbar produktion. Pedagogiskt bjuder Nussbaums kultiveringstänkande in till fördjupade samtal om hur man ser på kunskap, hur samtal förs i de rum vi ingår i, vem och vad som får höras etcetera.
– Med begreppet ”kultiveringens politik” visar jag på en utvidgad förståelse av bildning som motstånd. Istället för att sträva efter en bildning som något utöver, eller vid sidan om utbildningen, kan Nussbaums argument om att vi ständigt kultiveras, formas och bildas ställa viktiga frågor till praktiska, offentliga verksamheter.
Avhandling:
Kultiveringens politik: Martha Nussbaum, antiken och filosofins praktik
Kontakt:
Synne Myrebøe, synne.myreboe@umu.se
