Barn med autism kan vara bra på att läsa ord för ord i en text, men samtidigt ha problem med att förstå vad de läser och återberätta innehållet. Därför är det lätt att överskatta barnens läsförmåga. Och extra viktigt med utförlig språklig bedömning och uppföljning över tid för barn med autism, visar forskning från Göteborgs universitet.
Barn med autism har svårigheter med kommunikation och samspel, och dessutom har många en sen språkutveckling. Samtidigt är det känt att språkförmågan hos barn med autism varierar rejält, allt ifrån de som inte talar alls till de som har ett för åldern välutvecklat språk.
– Det är oftast språket som föräldrarna oroar sig först för, säger Emilia Carlsson, disputerad vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och legitimerad logoped vid Gillbergcentrum i Göteborg.
I sin avhandling har hon studerat språkförmågan hos barn med autism. Hon utgick från en stor grupp barn som identifierats via screening på sin barnavårdscentral och fått diagnosen redan vid två och ett halvt års ålder. Av dessa följdes 85 barn upp av logoped när de var sju-åtta år gamla och parallellt rekryterades en kontrollgrupp på drygt 100 barn utan autism via förskola och grundskola.
Risk för överskattning
Ungefär hälften av barnen med autism visade sig ha svårt med läsningen, medan omkring vart tredje barn läste bra. En del barn med autism läste enstaka ord bra men hade svårt att förstå vad de läste, något som skulle kunna leda till att läsförmågan överskattas.
Resultaten visade också att barnen med autism hade svårt med berättande. Deras berättelser var kortare och mindre komplexa, inte bara i jämförelse med jämnåriga utan också jämfört med yngre barn utan autism som låg på samma språkliga nivå.
Förmågan att återberätta visade sig vara kopplad till både språklig förmåga, och till den visuella icke verbala förmåga som testades genom att de fick arrangera bilder i rätt ordning för att skapa ett logiskt händelseförlopp.
Viktigt följa över tid
Den aktuella forskningen visade en koppling mellan tidig språklig förmåga och senare läsförmåga. Barn med autism och god läsförmåga vid åtta års ålder hade en bättre språklig förmåga redan vid tre års ålder, medan barnen som senare fick svårigheter med läsningen tidigt hade mer språkliga svårigheter.
Att barn med autism får en utförlig språklig bedömning, och även följs av logoped över tid, beskrivs därför som en viktig faktor i vården och omhändertagandet av barnen.
– Det är viktigt med ökad kunskap om hur läsning och berättarförmåga är kopplat till andra språkliga färdigheter för att kunna ge rätt stöd och insatser till barn med autism, konstaterar Emilia Carlsson.
Avhandlingen:
Aspects of Communication, Language and Literacy in Autism Child Abilities and Parent Perspectives
Kontakt:
Emilia Carlsson, emilia.carlsson@gu.se
