Så gör akademiker motstånd i det tysta
Göra sig onåbar för att skapa utrymme till sin forskning. Spela dum eller låtsas vara ovetande om ”hindrande” policyer och riktlinjer. Två av de strategier som akademiker använder för att tackla en allt mer näringslivsinspirerad styrning, enligt forskning från Karlstads universitet.
Hur reagerar akademiker på universitets och högskolors alltmer näringslivsinspirerade styrning? Vilka strategier använder de för att anpassa sig – eller göra motstånd? I en ny avhandling i arbetsvetenskap från Handelshögskolan vid Karlstads universitet, beskriver Jo Ese, Høgskolen i Østfold, konflikten som uppstår mellan akademikers värderingar och ”management”.
Akademisk frihet och universitetens självstyre är för de flesta forskare grundläggande värderingar och förutsättningar för god forskning. Men universitet och högskolor är även del av en offentlig sektor där styrning och administrativa system inte sällan har sin grund i näringslivets logik. ”Management” genomsyrar i allt högre grad vardagen även för forskarna. I avhandlingen ”Defending the university? – Academics’ reactions to managerialism in Norwegian higher education”, tar Jo Ese upp flera exempel på hur akademiker gör motstånd mot systemet:
Fyra strategier
Att gömma sig och göra sig onåbar för chefer, kollegor och studenter för att skapa utrymme för sin forskning.
”Spela dum”, att låtsas inte veta eller förstå för att manövrera runt ”hindrande” strategier, policyer och riktlinjer
Att inte låtsas om, utan helt enkelt strunta i fastställda rutiner, kontroller och riktlinjer
Överprestera – att göra mer än vad som krävs, till exempel mer handledning till studenter än det fastställda antalet timmar, lägga mer tid på att förbereda en kurs än vad som är tilldelat. På den här punkten skiljer sig akademikers motstånd från övriga områden inom arbetslivet.
I studien genomförde Jo Ese djupintervjuer med 25 forskare vid olika norska lärosäten.
Tystnadskultur råder
Det var tydligt att det finns en tystnadskultur på lärosätena och en oro för att kritisera systemet. Flera ville inte tala öppet och anonymisering var en viktig förutsättning för min undersökning. Samtidigt fanns även ett stort behov av att prata om konflikten mellan styrsystem och uppdraget som forskare och lärare. Under senare år har debatten också blivit mer intensiv, både i Norge, övriga Skandinavien och i länder som Storbritannien och Australien, säger han.
Avhandlingen bidrar till att systematisera och beskriva konflikten mellan management/styrning/administration och undervisning/forskning inom universitetsvärlden, vad den består i och hur den tar sig i uttryck, menar forskaren.
– Det är en resurs- och energikrävande konflikt. Jag presenterar inga quick-fix i min avhandling, men det är viktigt att reda ut vad konflikten består i och varför den uppstår. Först då kan vi börja se vilka lösningarna kan vara. De här systemen har ju även ett gott syfte, till exempel att säkerställa insyn och kontroll av en verksamhet som tar en ansenlig del offentliga medel i anspråk, konstaterar Jo Ese.
Kontakt:
Jo Ese, lektor vid Høgskolen i Østfold , Avdeling for økonomi, språk og samfunnsfag, jo.ese@hiof.no
Avhandlingen:
Defending the university? – Academics’ reactions to managerialism in Norwegian higher education
