Lägre acceptans för miljöskatter i länder med dysfunktionellt styre
Kvaliteten på samhällets institutioner avgör inte bara servicen till invånarna, utan också acceptansen för olika politiska styrmedel. Människor i länder med dåligt fungerande institutioner är mindre villiga att stödja miljöskatter, trots gröna värderingar, enligt forskning från Göteborgs universitet.
Offentliga tjänster som vård, utbildning och rättsväsende är ofta den mest direkta formen av kontakt som människor har med staten. Kvalitén på dessa tjänster är därför avgörande för om folk har förtroende för offentliga institutioner och för demokratin i största allmänhet.
Quality of Government (QoG), eller samhällsstyrningens kvalitet, är ett mått på effektivitet, rättvisa och korruption i ett lands offentliga institutioner. Statsvetare har i en studie undersökt om graden av QoG i ett land spelar någon roll för vad människor tycker om klimatpolitiska åtgärder i form av miljöskatter.
Enkät i 30 länder
Undersökningen baseras på data från två internationella enkäter som 39 486 personer i 30 länder besvarat. Frågorna handlar om vad personerna har för miljömässiga och ideologiska värderingar, om de har tillit till andra människor, och till sitt lands offentliga institutioner.
– Människor som lever i länder med låga nivåer av QoG, där statsapparaten fungerar dåligt på grund av till exempel utbredd korruption, är mindre villiga att stödja miljöskatter trots att de oroar sig för miljön. Det motsatta gäller för människor som lever i länder med hög grad av QoG, där är acceptansen för miljöskatter större, säger Dragana Davidovic, doktorand i statsvetenskap.
Tillit viktigare än värderingar för stöd till miljöskatter
Tidigare forskning visar att människor som ideologiskt identifierar sig som mer till vänster på den politiska höger-vänsterskalan och som i större utsträckning accepterar styrning från staten, är mer positiva till att stödja miljöskatter än andra. Den nya studien visar att detta inte gäller i samhällen med dåligt fungerande institutioner.
– Våra resultat visar att stater borde fokusera mindre på att försöka förändra människors värderingar, och istället fokusera mer på att skapa samhälleliga institutioner av hög kvalitet. Det handlar om att skapa tillit så att människors värderingar faktiskt genererar stöd för klimatpolitiska åtgärder i form av miljöskatter, säger Dragana Davidovic.
Vetenskaplig artikel:
The contingent effects of environmental concern and ideology: institutional context and people’s willingness to pay environmental taxes (Dragana Davidovic, Niklas Harring & Sverker C. Jagers (2019) Environmental Politics, 1-23
Kontakt:
Dragana Davidovic, doktorand i statsvetenskap, Göteborgs universitet, dragana.davidovic@gu.se
