Antalet döda i krig det lägsta på sju år
Antalet döda i organiserat våld är det lägsta på sju år. Det visar nya data från fredsforskare vid Uppsala universitet. Forskarna oroas dock över att andra stater är inblandade i fler och fler konflikter. Sådana konflikter är ofta både längre och blodigare.
För fjärde året i rad minskade de konfliktrelaterade dödsfallen i världen, och sedan 2014 har antalet offer minskat med hela 43 procent. Totalt registrerade Uppsala Conflict Data Program, UCDP, nästan 76 000 dödsfall under 2018.
– Den främsta anledningen till denna minskning är nedtrappningen av konflikterna i Syrien och Irak. Sammantaget miste 18 000 färre människor livet i dessa konflikter jämfört med året innan. I Syrien innebar det den lägsta nivån av våld sedan den arabiska våren 2011, säger Therese Pettersson, projektledare i UCDP vid institutionen för freds- och konfliktforskning, Uppsala universitet.
Trots den generella, positiva trenden i världen ökade våldet på flera håll. I Afghanistan har läget stadigt förvärrats sedan 2013, och förra året nådde det en ny nivå med omkring 26 000 stridsrelaterade dödsfall. Därmed är Afghanistan det land där flest människor dör i krig. Tidigare var det Syrien. Även i Jemen eskalerade konflikten under 2018, med en humanitär katastrof som följd.
Andra länder inblandade i allt fler konflikter
Allt fler konflikter är internationaliserade. Det betyder att externa stater stödjer en eller flera av konfliktparterna med trupp. För femte året i rad hade minst 30 procent av alla konflikter denna typ av inblandning från andra stater.
– Detta är oroande. Förutom att bidra till att göra konflikterna blodigare, har extern inblandning även visat sig försvåra lösningen av konflikter, säger Therese Pettersson.
UCDP:s nya data visar att relativt få fredsavtal har skrivits under de senaste åren, trots många aktiva konflikter. Under 2018 skrevs totalt fem fredsavtal under, till skillnad från 1991 då hela 23 avtal signerades.
– Senast världen upplevde en liknande topp i antalet konflikter, i början av 1990-talet, ledde ökat fokus på medling och fredsarbete till att även antalet fredsavtal ökade. Den nuvarande toppen i antal konflikter, 52 stycken under 2018, har inte speglats av en likadan ökning i antalet fredsavtal, säger Stina Högbladh, projektledare i UCDP.
Religiösa krav i många konflikter
Förutom mängden internationaliserade konflikter kan en förklaring till det låga antalet fredsavtal vara att många av de senaste årens konflikter involverar grupper med uttalade religiösa krav, som Islamiska staten, IS. Forskning visar att denna typ av konflikter mer sällan leder till fredsavtal.
– Det finns dock exempel där fredliga lösningar på religiösa konflikter uppnåtts. Dessa fall bör studeras vidare för att vi ska lära oss hur sådana fredsprocesser bör utformas, säger Stina Högbladh.
Studien:
Pettersson et al.; Organized violence, 1989–2018 and peace agreements, Journal of Peace Research
Kontakt:
- Therese Pettersson, projektledare, Uppsala Conflict Data Program, UCDP, vid Uppsala universitet, e-post: therese.pettersson@pcr.uu.se
- Stina Högbladh, projektledare, Uppsala Conflict Data Program, UCDP, vid Uppsala universitet, e-post: stina.hogbladh@pcr.uu.se
Läs mer:
