Ond cirkel när astma och social status samspelar
Personer med astma i barndomen blir ofta lågutbildade som vuxna. Dessutom är låg utbildning och låg inkomst i vuxenlivet kopplade till ökade riskfaktorer för astma och luftvägsproblem. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet.
– Det verkar finnas en ond cirkel där låg socioekonomisk status hos både barn och vuxna medför ökad risk för luftvägssjukdomar, samtidigt som dessa sjukdomar är kopplade till låg utbildning, låg inkomst och livsstilsfaktorer som rökning, övervikt och arbete i damm och rök, säger Christian Schyllert, doktorand vid Umeå universitet.
I sin avhandling har Christian Schyllert studerat hur faktorer som socioekonomisk status och yrke är kopplade till luftvägssymtom och astma hos vuxna samt om astma i barn- och ungdomen påverkar dessa sociala faktorer i ung vuxen ålder.
Samband mellan astma och låg utbildning
Det gick att se att astma som debuterat före tolv års ålder är kopplat till låg utbildningsnivå i ung vuxen ålder. Bland kvinnor var sambandet tydligast hos dem med kvarstående astma, medan sjukdomen oftare hade gått tillbaka med åren bland männen. Låg utbildning utgör i sin tur en riskfaktor för luftvägsbesvär, det handlar om livsstilsfaktorer som rökning och övervikt men även om att lågutbildade oftare får arbete i yrken där de utsätts för gas, damm och rök. Det fanns inga tecken på att individer med astma i ungdomen undvek sådana yrken.
Låg inkomst i vuxen ålder visade sig vara en ännu starkare riskfaktor för luftvägsproblem än låg utbildning i sig. Detta samband var särskilt tydligt bland kvinnor.
Riktade insatser med mer kunskap
– Med förbättrad kunskap om sambanden mellan luftvägsbesvär och socioekonomisk status kan man bättre rikta insatser för att förebygga och behandla sjukdomen. Det kan handla om såväl livsstilsfaktorer som stöd under skolgång med studie- och yrkesvägledning, säger Christian Schyllert.
Avhandlingen baseras på fyra studier som genomförts som befolkningsundersökningar inom programmet Obstruktiv lungsjukdom i Norrbotten (OLIN). Delarbete 1-3 är tvärsnittsstudier av cirka 4 000, respektive 10 000 och 7 000 vuxna via enkät. Till delarbete 3 kopplades data från SCB:s databaser, med information om inkomst och utbildningsnivå. Delarbete 4 är en longitudinell studie i form av en uppföljning vid 27-28 års ålder av 2 000 personer i OLIN-programmets första barnkohort som rekryterades vid 7-8 års ålder och som följdes årligen till 19 års ålder.
Avhandling:
Kontakt:
Christian Schyllert, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, christianschyllert@gmail.com. som arbetar som ST-läkare i barn- och ungdomsmedicin vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus i Solna.
