Pengarna är fortfarande männens värld

En enkätstudie och en experimentell studie från Linköpings universitet, visar att män generellt har större kunskap om grundläggande ekonomi. Thérese Lind, doktor i beteendeekonomi, har bland annat studerat folks kännedom om viktiga begrepp som inflation, avkastning och finansiell risk. Differensen är relativt stor – ungefär en poäng på en åtta-gradig skala.

– Jag är förvånad över den stora skillnaden. Kvinnor är väl integrerade i den finansiella sektorn och fler kvinnor än män studerar på universitet. Det måste finnas någon annan orsak till skillnaden, säger hon.

I hennes doktorsavhandling handlar två av fyra artiklar om skillnaderna mellan kvinnor och män i ekonomisk kunskap, och vad skillnaderna kan bero på.

Män säkrare på ekonomi

Avhandlingen visar också att män har bättre självförtroende i ekonomiska frågor, och att kvinnor generellt är mer osäkra och ängsliga när det gäller ekonomi. Detta kan ha stor betydelse för den allmänna känslan av välbefinnande.

Sett över ett helt liv kan skillnaderna få stora konsekvenser. Ju större finansiell kunskap en person har, desto klokare privatekonomiska beslut tenderar han eller hon att fatta. I ekonomiska termer kan det innebära större buffertsparande, större pensionssparande och en tryggare ekonomisk tillvaro – skillnader som över tid kan bli betydande och inte bara beror på att män i allmänhet tjänar mer.

Och orsaken? I avhandlingen resonerar Thérese Lind om att kvinnor kan uppleva ett ”stereotypt hot” (”stereotype threat”) när det gäller finansiella frågor, med andra ord att det lever kvar en bild av att ekonomi i första hand är ett område för män. Mer eller mindre medvetet kan det leda till att kvinnor drar sig för att engagera sig i privatekonomiska frågor.

Oavsett kön tycker många att privatekonomiska frågor är lite svåra och besvärliga, vilket kan spä på ett stereotypt hot. Kvinnor rapporterar samtidigt generellt ett lägre intresse för finansiella frågor.

Vad kan man göra åt skillnaden i kunskap?

– Jag tror det är jätteviktigt med tidig finansiell utbildning i skolan. Man måste ”boosta” både kunskap och självförtroende om finansiella frågor, men det är viktigt att dessa går hand i hand. Hos vuxna är det svårt att varaktigt höja kunskapsnivån. Kvinnliga förebilder, som ekonomer eller aktiebloggare, kan också spela en roll.

I avhandlingens tredje artikel undersöker Therése Lind om människor generellt föredrar att få, respektive betala ut, pengar på en och samma gång eller uppdelat över tid. Sådana preferenser kan spela stor roll för vardagliga beslut och i slutändan påverka folks finansiella situation. Vanligast är att man både vill ha och betala pengar som en klumpsumma vid ett tillfälle.

Den fjärde artikeln handlar om så kallat motiverat tänkande och visar att våra åsikter påverkar hur vi tolkar fakta i kontroversiella ämnen.

Avhandling:

Financial Literacy, Motivated Reasoning, and Gender

Kontakt:

Thérese Lind, doktor i beteendeekonomi, Linköpings universitet, therese.lind@liu.se