Värmeböljor växande problem i norr
I Sverige dog cirka 750 personer fler än normalt under fjolårets värmebölja. Storstadsområdena tycks drabbas hårdast. Umeåforskarna Christofer Åström och Bertil Forsberg ser flera möjliga orsaker till detta.
2018 inträffade en lång värmebölja ibland annat Sverige, Finland och Estland, men även 2014 och 2010 hade markanta värmeböljor. Forskare från Umeå universitet och Tartu universitet i Estland samlade nyligen hälsoforskare, meteorologer och representanter för folkhälsomyndigheter till ett möte i Tallinn, för att analysera hur stort problem de allt vanligare och mer intensiva värmeböljorna har blivit i norra Europa.
Cirka 750 personer fler än normalt dog i Sverige under fjolårets värmebölja och i Finland var ökningen ungefär hälften så stor, vilket motsvarar ungefär samma procentuella ökning. Såväl svenska som finländska resultat pekar på att storstadsområdena Stockholm och Helsingfors drabbas av särskilt stor ökning av dödligheten.
Städerna blir mer uppvärmda
Umeåforskarna Christofer Åström och Bertil Forsberg, vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, avdelningen för hållbar hälsa, anser att det är viktigt att ta reda på varför. De menar att den större ökningen i Stockholm kan hänga samman med att storstadsmiljöer med mycket sten och betong blir mer uppvärmda samt har högre halter av luftföroreningar, men det kan även bero på hur väl vård och omsorg fungerar för äldre och sjuka.
Det finns ingen svensk forskning om effekterna av de större kapacitetsbristerna i vården under somrarna. Den svenska folkhälsomyndigheten har tagit fram underlag till hjälp för regioner och kommuner att utveckla handlingsplaner för att skydda mot hälsoeffekterna under värmeböljor.
Enligt Ida Knutsson från Folkhälsomyndigheten har merparten av Sveriges kommuner och regioner numera utvecklat någon form av åtgärdsplaner. Effekterna av dessa kan man ännu inte bedöma, enligt forskarna.
