Energi- och proteininnehållet i växter är högre om de betas än om de klipps. Innehållet från de betade områdena ökar med åren, medan det är oförändrat där man bara klipper vegetationen.
I en nyligen publicerad studie har forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) jämfört hur växternas energi- och näringsinnehåll påverkas av att djur betar markerna året om jämfört med om man klipper dem en gång i månaden.
Det ökade energi- och proteininnehållet på den betade marken kan bero på en snabbare föryngring men också på en ökad variation av växter som gynnas av betet. Det i sin tur kan möjliggöra för en större variation av andra arter, till exempel olika insekter. Att det finns fler fjärilar och humlor på de betade ytorna har samma forskargrupp visat tidigare i en annan studie.
Betesmarker viktiga för den biologiska mångfalden
Att energi- och proteininnehållet ökar gynnar betesdjuren, eftersom de då kan maximera sitt energi- och proteinintag. Det ökade energi- och proteininnehållet gynnar förmodligen även vilda växtätare, till exempel harar. Studien ger ytterligare stöd för att betesmarker är viktiga för den biologiska mångfalden.
I undersökningen studerades tre gräs- och skogsområden (hagar) om vardera ca tio hektar där fyra gotlandsruss betade året runt i 2,5 år. I varje hage fanns det tre inhägnader som hästarna inte kom åt att beta på men som forskarna i stället klippte en gång i månaden. Sedan jämförde man energi- och proteininnehållet i prover tagna från de marker som hästarna kom åt att beta på med de prover som klipptes.
Studie:
Kontakt:
Sara Ringmark, sara.ringmark@slu.se
Anna Jansson, anna.jansson@slu.se
Anna Skarin, anna.skarin@slu.se
