Startstöd gynnar unga jordbrukare
Startstöd till unga jordbrukare gör att man startar eget tidigare än annars. Inkomsterna blir också högre och sannolikheten att man fortsätter som jordbrukare ökar. Studien från Lunds universitet och SLU ifrågasätter tidigare slutsatser om startstödets effekter.
Andelen unga jordbrukare minskar i Sverige. För att motverka utvecklingen erbjuder Jordbruksverket ett startstöd till just unga jordbrukare. I en ny studie från AgriFood Economics Centre, som är ett samarbete mellan Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet, undersöker nationalekonomerna Martin Nordin och Ida Lovén om startstödet föryngrar sektorn.
Startstödet på 250 000 betalas ut av Jordbruksverket i två omgångar. Det kan sökas av personer under 40 år som vill starta eller ta över ett jordbruks-, trädgårds- eller rennäringsföretag.
Syftet är att underlätta för unga att starta en verksamhet eller att genomföra ett ägarskifte.
Studien undersöker om startstödet gör att unga blir jordbruksföretagare tidigare och om startstödet påverkar jordbruksföretagens ekonomi.
– Vi ser att startstödet gör att man väljer att bli jordbruksföretagare tidigare. Jordbruksinkomsterna är även högre på kort och lång sikt och sannolikheten att man fortsätter som jordbrukare ökar, säger Martin Nordin, docent i arbetsmarknadsekonomi och en av författarna bakom studien.
Blir jordbrukare tidigare
Även om resultaten inte kan påvisa en föryngring av sektorn så tror forskarna att startstödet kan ha en sådan effekt.
– Den kanske viktigaste frågan kan inte besvaras av vår analys: om startstödet gör att fler unga blir jordbrukare. Vår slutsats är emellertid att det blir mera attraktivt att vara jordbruksföretagare, vilket bör leda till föryngring av sektorn, fortsätter Martin Nordin.
Det finns kostnader förknippade med att starta eller ta över ett jordbruksföretag. Ofta vill jordbrukare i samband med ett ägarskifte även göra nyinvesteringar i företaget.
– Vi tror att startstödet hjälper jordbrukaren under denna övergångsfas. Att få ett monetärt bidrag är sannolikt viktigt. Men det kan även vara så att hela processen med att söka stödet kan ha en viss betydelse. Man tvingas ta fram en affärsplan vilket kan förmå jordbrukaren att fundera över sitt företags framtid och hur man kan utveckla företaget, säger Martin Nordin.
Tidigare kritik mot stödets effekter
Startstödet har inte tidigare utvärderats empiriskt och det har funnits en stor osäkerhet kring stödets effekter. Vid en översyn av stödet konstaterade Europeiska revisionsrätten att stödet baserar sig på en dåligt formulerad interventionslogik och förväntas sakna effekt.
– Givetvis kan man inte dra för stora slutsatser utifrån en enda studie. Men det är i alla fall så att våra resultat tydligt ifrågasätter Europeiska revisionsrättens slutsatser, avslutar Martin Nordin.
Studien baserar sig på samtliga personer som arbetar som anställd jordbrukare i Sverige och som därmed, i framtiden, kan välja att starta eller ta över ett jordbruksföretag. Urvalet består av cirka 32 000 anställda jordbrukare under perioden 2000–2015. För att utvärdera stödet används en brytpunktsanalys med åldersrestriktionen att man måste vara 40 eller yngre för att få stödet.
AgriFood Economics Centre är ett samarbete mellan Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet.
Studie:
Ger startstödet yngre jordbrukare?
Kontakt:
Martin Nordin, Docent i nationalekonomi på AgriFood Economics Centre och Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, martin.nordin@agrifood.lu.se
