I Sverige skapade hashtaggen #MeToo en snöbollseffekt av demonstrationer och debatter med krav på politisk förändring, och de svenska politikerna svarade med att delta i debatten. I Danmark var mediebevakningen långt mindre omfattande och mera kritisk till #MeToo. Det visar en ny undersökning publicerad av Nordicom vid Göteborgs universitet.
Efter avslöjanden om sexuella övergrepp i Hollywood spreds hashtagg-fenomenet #MeToo som en löpeld över världen. Danmark och Sverige anses vara några av världens mest jämställda länder, men mediebevakningen av #MeToo visar stora skillnader i danskarnas och svenskarnas inställning till fenomenet.
I en ny studie, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nordicom Review, har medieforskarna Tina Askanius (Malmö universitet) och Jannie Møller Hartley (Roskilde universitet) gått igenom hundratals artiklar och jämfört den svenska och danska bevakningen av #MeToo.
I Sverige togs #MeToo på större allvar
Studien visar att #MeToo fick ungefär fyra gånger så mycket uppmärksamhet i de största svenska tidningarna som den fick i Danmark. I Sverige lyftes frågan oftast på nyhetsplats med uttalanden från svenska politiker, medan de danska tidningarna framför allt skrev om ämnet på kultur- och åsiktssidorna.
− I Danmark presenterades #MeToo som något man kan ha olika attityder till, inte som ett strukturellt problem som kräver svar från danska politiker eller ändrad lagstiftning. Det faktum att #MeToo behandlades som ett debattämne innebar att praktiskt taget inga danska politiker kommenterade frågan under perioden, säger Jannie Møller Hartley.
Olika syn på #MeToo
Studien visar att #MeToo beskrevs på olika sätt i Danmark och Sverige. I synnerhet var de danska manliga journalister kritiska mot #MeToo-rörelsen.
− Berättelsen om #MeToo som en “häxjakt” och en “olaglig folkdomstol”, som nästan saknas i svensk rapportering, genomsyrar dansk täckning. Samtidigt ser vi i svenska medier en berättelse om #MeToo som en folkrörelse och en kamp mot maktstrukturer. Svenska medier beskriver #MeToo med termer som “en revolution”, en “folkrörelse”, en “ramaskri i tystnadskulturen”, en “lavin”, ett “paradigmskifte” och man hänvisar till en före och en efter #MeToo, säger Tina Askanius.
Tina Askanius och Jannie Møller Hartley menar att skillnaderna bör förstås i sitt sammanhang. I studien påpekas att jämställdhet försvann ur fokus i den danska debatten och den politiska retoriken på 1990-talet och att frågan sedan inte erkänts som ett politiskt problem, medan det motsatta gäller i Sverige. Detta bidrog till att Danmark och Sverige hade vitt skilda förutsättningar för en offentlig debatt om sexuella övergrepp, makt och ojämlikhet.
Vetenskaplig artikel:
Framing Gender Justice. A comparative analysis of the media coverage of #metoo in Denmark and Sweden, Nordicom Review
Kontakt:
Tina Askanius, Associate Professor, Malmö universitet, tina.askanius@mau.se
Jannie Møller Hartley, Associate Professor, Ph.D, Roskilde universitet, jath@ruc.dk
Cecilie Ravik, kommunikatör, Nordicom, cecilie.ravik@nordicom.gu.se
