Färre lymfkörteloperationer vid bröstcancer med nya beräkningsmodeller

Bröstcancer är den vanligaste tumörsjukdomen bland kvinnor och i Sverige beräknas var åttonde kvinna  drabbas av sjukdomen under sin livstid.

– Det är välkänt att kunskap om spridning av bröstcancer till armhålans lymfkörtlar ger viktig information om sjukdomens förlopp och lymfkörtlarna opereras rutinmässigt ut för undersökning. Hos cirka 70 procent av patienterna finner man friska lymfkörtlar och operationen skulle kunna undvikas om lymfkörtlarna istället kan bedömas utan kirurgi, säger Lisa Rydén professor i kirurgi med fokus på bröstcancer vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus.

Nya beräkningsmodeller ger individanpassad behandling

Forskare vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus har nu tagit fram beräkningsmodeller för bättre anpassad behandling av lymfkörtlar hos bröstcancerpatienter. De senaste resultaten som nu publicerats i Clinical Cancer Research och BMC Cancer visar att upp till var tredje operation skulle kunna avvaras. Studierna är resultatet av tvärprofessionellt samarbete över flera ämnesdiscipliner.

Genetiska uttryck från drygt 3 000 brösttumörer från patienter som inkluderats i den prospektiva Scan-B studien har studerats tillsammans med andra tumör- och patientrelaterade faktorer avseende sambandet med sjukdomsspridning till lymfkörtlarna. Resultaten visade att tumörens storlek och invasion av cancerceller i kärl var väsentliga faktorer för att förutsäga sjukdomsspridningen.

Antalet operationer kan minska med 30 procent

Hos patienter med hormonellt beroende brösttumörer (cirka 80 procent av all bröstcancer) kunde en framtagen beräkningsmodell, baserade på tumörens genetiska profil och rutinmässigt insamlade uppgifter om tumöregenskaper, identifiera 6-7 procent fler kvinnor med friska lymfkörtlar än andra modeller.

Antalet lymfkörteloperationer skulle i denna patientgrupp därmed kunna reduceras med upp till 30 procent om modellen användes för att förutsäga sjukdomsspridning till lymfkörtlarna, menar artikelförfattarna.

Artificiella neurala nätverk hjälper till vid diagnos

Genom ett artificiellt neuralt nätverk har tre beräkningsmodeller tagits fram i en separat studie som publicerats i BMC Cancer; en för att identifiera friska lymfkörtlar (där diagnostisk kirurgi potentiellt kan avvaras), en för begränsad sjukdom i lymfkörtlarna (där uttag av ett fåtal diagnostiska lymfkörtlar är tillräcklig) och en för utbredd lymfkörtelsjuklighet med indikation för mer omfattande kirurgi eller primär onkologisk behandling med kemoterapi. Även denna studie visade att beräkningsmodellen för friska lymfkörtlar hade kunnat reducera antalet kirurgiska ingrepp med 30 procent.

– Resultaten indikerar att mer individanpassad behandling kan vara ett steg närmare genom att använda beräkningsmodellerna som beslutsstöd. För att säkerställa resultaten för användning i klinisk rutin behövs fortsatta studier i andra patientmaterial för att kunna bekräfta modellernas tillförlitlighet och precision och oberoende utvärdera våra resultat, säger Lisa Rydén.

Kontakt:

Lisa Rydén, professor i kirurgi med fokus på bröstcancer vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus, lisa.ryden@med.lu.se

Artiklar:

Artificial Neural Network Models to Predict Nodal Status in Clinically Node-Negative Breast Cancer

Prediction of Lymph Node Metastasis in Breast Cancer by Gene Expression and Clinicopathological Models: Development and Validation within a Population Based Cohort