Forskare avråder från inkomstförsäkring för bönder
Det finns inte tillräckligt starka skäl för att införa EU:s inkomstförsäkring för jordbruket i Sverige, menar forskare som utrett stödformen. Inkomstrisken för bönderna är ungefär densamma som för andra småföretagare. Och det är tveksamt om det finns skäl att särbehandla jordbrukare, säger Sören Höjgård docent i nationalekonomi vid SLU, Sveriges lantbruksuniversitet.
Jordbruket beskrivs ofta som en sektor med stora inkomstrisker, och i EU:s gemensamma jordbrukspolitik finns av detta skäl en inkomstförsäkring. Sverige har valt att inte införa denna försäkring, och en ny studie från AgriFood Economics Centre visar att det inte heller finns några starka skäl att göra det. Däremot kan det finnas behov av mer finansiell rådgivning.
AgriFood Economics Centre är ett samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. Syftet är att ge regering och riksdag vetenskapligt underbyggda underlag för strategiska och långsiktiga beslut.
Med data för perioden 2004–2015 har forskarna beräknat inkomstriskerna för svenska jordbrukare och för småföretag i andra branscher.
Allt företagande förknippat med risker
– Resultaten visar att jordbrukarnas inkomstrisk inte skiljer sig väsentligt från andra småföretagares. Företagande är förknippat med risker och det är tveksamt om det finns skäl att särbehandla jordbrukare, säger Sören Höjgård från SLU, en av författarna bakom studien.
Hur hög risken är beror i hög grad på hur man definierar inkomst. Används företagsintäkter som inkomstmått är risken hög, men den halveras om man utgår från jordbrukarnas personliga inkomster.
– Skattesystemet gör det möjligt att fondera företagsintäkter som en obeskattad reserv. Stora variationer i intäkter behöver därför inte slå igenom som stora variationer i lön. Jordbruksverket har nyligen konstaterat att förra årets torka inte fick så stor effekt som befarat, delvis på grund av goda reserver, säger Martin Nordin från Lunds universitet, den andra författaren bakom studien.
Dyrt att införa inkomstförsäkring
EU:s inkomstförsäkring skulle vara dyr att införa och ta resurser från andra åtgärder inom EU:s landsbygdsprogram.
– Kostnaderna kan bli höga, delvis på grund av incitamentproblem som är svåra att lösa. Så som försäkringen är konstruerad kan det vara lönsamt att öka risktagandet för att få ersättning, fortsätter Sören Höjgård.
Forskarna menar att det sammantaget inte finns starka skäl för att införa EU:s inkomstförsäkring.
– För att stärka jordbrukares beredskap mot inkomstförluster bör man snarare bistå dem i deras arbeta med att bygga upp reserver. Om det finns jordbrukare som har små reserver på grund av okunskap om möjligheterna i skattesystemet kan det finnas ett behov av mer finansiell rådgivning, tillägger Martin Nordin.
Rapporten:
EU:s inkomstförsäkring för jordbrukare – behövs den?
Kontakt:
Sören Höjgård, docent i nationalekonomi på AgriFood Economics Centre, Sveriges lantbruksuniversitet, Soren.Hojgard@slu.se
