Så får patienter i psykiatrin mer makt över sin egen vård
Det krävs förändringar för att patienterna ska kunna bli mer delaktiga i beslut som rör den egna vården. Det menar Katarina Grim, forskare inom vårdvetenskap som utvecklat ett digitalt stöd, för att underlätta ett delat beslutsfattande inom psykiatrin. En av hindren för delaktighet är maktobalansen mellan patient och personal.
– I min avhandling fördjupar jag mig i ett perspektiv på evidensbaserad praktik som handlar om patienters delaktighet inom psykiatrisk vård. Jag har utvecklat ett digitalt beslutsstöd som är tänkt att fungera som en plattform för kommunikation mellan brukare och personal.
Syftet med Katarina Grims avhandling var att undersöka hur brukarkunskap och brukarperspektiv kan inkluderas och stödjas i delat beslutsfattande inom psykiatrisk vård och stöd.
Fatta gemensamma beslut
– Delat beslutsfattande är ett arbetssätt för att öka personers delaktighet i sin vård och sitt stöd. Metoden syftar till att hjälpa personerna att spela en aktiv roll i beslut som rör deras hälsa och liv, förmedla information om alternativ, tydliggöra personens egna preferenser och fatta gemensamma beslut om insatser, förklarar Katarina Grim.
För att en brukare själv ska kunna bidra med kunskap och idéer till sin egen behandling och för att personal ska inkludera brukarens perspektiv i dessa beslut behövs konkreta stödverktyg och stödjande strukturer. Till exempel finns beslutsstöd i olika modeller och former. Vissa är utformade för specifika tillstånd och andra mer generiska. De kan vara utformade som broschyrer eller i digitalt format.
Maktobalans ett hinder
I allmän hälso- och sjukvård finns flera modeller för delat beslutsfattande. Katarina Grim utgick från en sådan och konstruerade en modell specifikt för psykiatrisk vård och stöd. Tanken är att beslutsstödet ska bjuda in brukarna att aktivt delta i beslutsprocessen och stärka brukares möjlighet att vara välinformerade och att de ska erbjudas vård och stödinsatser som stämmer överens med deras preferenser.
– Ett problem jag identifierade i mina studier förknippas med den maktobalans som råder mellan brukare och personal. Det är viktigt att attityden hos personalen kring hur de ser på brukarnas kunskap och kompetens kring sin egen vård förändras och att personalen blir mer optimistiskt inställda till detta, förklarar Katarina Grim.
Ömsesidig förståelse för behandlingen
Katarina Grim identifierade två faser där det fanns ett behov av att förstärka brukarens aktiva medverkan.
– Det ena var i förberedelsefasen, där meningen är att upprätta ett samarbete mellan brukare och personal och att få en ömsesidig förståelse för hur behandlingen ska gå till. Den andra fasen var i uppföljningen, där det ska finnas möjlighet till återkoppling och anpassning till det man tidigare beslutat om, säger Katarina Grim.
Avhandlingens resultat ger en förståelse för dynamiken som råder gällande värdering av olika kunskapsperspektiv samt förväntningar på roller och kunskapsutbyte i mötet mellan brukare och personal.
Avhandlingen består av fyra studier:
- I studie ett utforskade Katarina Grim vilka behov brukare identifierar som viktiga för att aktivt kunna delta i processer och beslut kring sin vård.
- I den andra studien undersökte hon hur ett beslutsstödsverktyg för delat beslutsfattande kan utformas för att öka brukarnas möjligheter att ha aktiva och meningsfulla roller i beslutsprocesserna.
- I studie tre studerade Katarina hinder och förutsättningar i samband med implementeringen av ett webbaserat beslutsstöd.
- Och i studie fyra analyserade hon de svårigheter som kan finnas när det gäller att ta tillvara på och legitimera brukarkunskap i beslutsprocesser.
Katarina Grim har samlat material bland annat genom gruppintervjuer och individuella intervjuer med både brukare och personal. Hon har även testat användbarheten i det utvecklade digitala beslutsstödet.
Avhandlingen:
Kontakt:
Katarina Grim, kgi@du.se
