Privata sjukvårdsförsäkringar hotar den svenska välfärdsmodellen
I dag har 650 000 svenskar en privat sjukvårdsförsäkring. Den snabba framväxten av privata eller snarare halvprivata välfärdslösningar hotar den svenska modellen, det menar forskaren i ekonomisk historia, John Lapidus.
Johan Lapidus som är forskare vid Handelshögskolan i Göteborg skriver i sin nya bok The Quest for a Divided Welfare State: Sweden in the Era of Privatization bland annat om hur tilliten till offentlig sjukvård minskar när det finns en delvis statligt finansierad snabbkö till samma klinik. Samtidigt sjunker skatteviljan hos dem som upplever sig betala två gånger för vården.
Den tudelade välfärden.
– Försäkringsindustrin är ett parallellt och delvis statligt finansierat system som i den internationella välfärdsforskningen kallas Den gömda välfärden, säger John Lapidus. Den riktar sig till vissa samhällsklasser medan andra blir kvar i ett sämre fungerande offentligt system. På så sätt får vi två olika välfärdsstater i ett och samma land, Den tudelade välfärden.
Samtidigt avtar kraven på politikerna då röststarka grupper lämnar det offentliga och inte längre bryr sig om hur det fungerar. Rent ekonomiskt urholkas det offentliga av att skattemedel styrs över till försäkringstagare och deras arbetsgivare via förmånliga avdrag. Dessutom tas offentligt bekostad infrastruktur och personal i anspråk, en faktor som gör försäkringarna billigare än de annars skulle ha varit.
Bolagen smutskastar den offentliga vården
– Det blir en självuppfyllande profetia att den offentliga sjukvården inte håller måttet, säger John Lapidus. Vi ser samma tendens i flera europeiska länder. Försäkringsbolagens affärsidé bygger på en allmän misstro mot den offentliga vården, och överallt finns en lobby som hävdar att just det landet har den sämsta offentliga vården och de längsta vårdköerna.
Det privata försäkringssystemet drivs fram av vinster i välfärden, det vill säga av allt fler privata vårdgivare på den nya välfärdsmarknaden. Utan dessa skulle det inte funnits utrymme för de privata sjukvårdsförsäkringarna, då offentliga vårdgivare inte tar emot försäkringspatienter. Samtidigt blir de privata vårdgivarna allt mer intresserade av intäkter från försäkringsbolagen. Det finns alltså ett ömsesidigt beroende mellan privat drift och privat finansiering av välfärd, där försäkringsbolag och privata vårdgivare förstärker varandra och banar väg för en tudelad välfärd.
Kontakt:
John Lapidus, forskare, ekonomisk historia, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
john.lapidus@econhist.gu.se
