Trädplantering – ingen universallösning för klimatet

Hållbarhetsforskaren Wim Carton vid Lunds universitet förklarar vad det finns för nackdelar med storskaliga trädplanteringar.

Är trädplantering som klimatlösning en växande trend?

– Ja. Forskningsstudien som publicerades i somras kan ses som den senaste i en lång rad studier och miljökampanjer som visar potentialen för metoder som avlägsnar koldioxid från atmosfären. Just trädplantering lyfts upp som ett av de mest effektiva och populära sätten att göra det på. Detta reflekterar en trend där ökad kolinlagring alltmer har kommit att användas istället för att minska utsläppen till noll. Genom att exempelvis plantera träd kan vi reducera utsläppen långsammare och kompensera för kvarvarande utsläpp.

På vilket sätt är det problematiskt?

– Studien är enligt mig ett väldigt bra exempel på hur trädplantering som metod lätt kan blåsas upp till en universallösning på klimatkrisen. Genom att se det som en enkel metod som kan skalas upp och täcka stora markytor, bagatelliserar man de sociala, ekonomiska och politiska aspekterna av trädplantering och skogspolitik. Många studier som framhåller fördelarna med trädplantering är baserade på data från abstrakta modeller och speglar inte den komplexitet som finns i den verkliga världen.

Minskar det trädplanteringens praktiska betydelse för klimatet?

– Ja, dessvärre är det så. Som det ser ut idag har regeringar världen över inte ens klarat av att förhindra avskogning och de verkar också ovilliga att ta itu med de drivkrafter som ligger bakom fortsatt skogsförlust. Så länge beslutsfattare och politiker inte tar tag i detta, känns fokus på storskaliga trädplanteringsprojekt som inget mer än ett önsketänkande.

Vad måste till för att trädplantering ska fungera som metod för att ta bort koldioxid från atmosfären?

– Många studier om trädplantering missar att ta hänsyn till att det finns en avgörande skillnad mellan att reducera utsläpp och att ta bort koldioxid från atmosfären. På klimatspråk kallar vi detta utmaningen med permanens, beständighet. För att trädplantering på riktigt ska fungera som metod måste du kunna garantera att koldioxiden som träden tar upp kommer att lagras under en väldigt lång tid minst ett århundrade. Men som vi har sett den här sommaren, med skogsbränder i Amazonas, Sibirien och Alaska, finns en stor risk för att träd brinner upp, och istället släpper ut koldioxiden. Studier visar också att risken för skogsbränder kommer att öka i olika delar av världen på grund av klimatförändringarna.

– En annat viktigt skäl till varför metoden är så osäker är att det fortfarande finns väldigt starka ekonomiska intressen i storskalig skogsskövling. Titta bara på Bolsonaro i Brasilien. Förändringar i politiskt ledarskap kan lätt utplåna årtionden av strategiskt skogsskydd och skogsförvaltning.

Tycker du att man ska sluta med trädplantering i klimatarbetet?

– Nej. Självklart ska vi inte avskriva trädplantering helt och hållet. Det finns många bra skäl att skydda och utöka skogar, inte minst för att bevara biologisk mångfald och säkerställa alla de ekosystemtjänster som skogar bidrar till. Skogar ger oss resurser och utgör en viktig del i  många länders landsbygdsamhällen. Trädplantering kan också ingå i klimatanpassningsarbetet, eftersom träd bidrar till att reglera temperaturer lokalt. Därmed kan de minska den så kallade urbana värmeö-effekten, som gör att vissa stadsområden blir mycket varmare än andra närliggande områden.

– Men vi måste göra en skillnad mellan naturlig skogsföryngring och storskaliga trädplanteringar med samma typ av träd. Det finns många fördelar med naturlig skogsföryngring. Inga trädplanteringspolicies kommer heller att vara hållbara om projekten inte tar människors rättigheter och behov på allvar.

– Överlag är det ett stort problem att måla upp trädplantering som en enkel och oproblematisk klimatlösning. Vi ska plantera träd för alla de andra fördelar som träd kan ge oss, på platser där det kan göras utan att kompromissa med samhälleliga rättigheter och livsmedelssäkerhet.

– Av klimatskäl å andra sidan, måste vi hålla fokus på att minska våra utsläpp så snabbt vi bara kan – både från fossila källor och från jordbruk och markanvändning.

Text: Noomi Egan

Artikeln var först publicerad på Lunds universitets webbplats.