Framgångsrika multinationella dotterbolag – en fråga om avstånd
Kulturella avstånd mellan bolagets hemland och i värdlandet brukar definieras som symmetriska. Alltså att effekterna av olikheter i sociala normer är desamma både i bolaget och i dotterbolaget. Henrique Correa da Cunha, forskare inom innovationsvetenskap har en annan syn på saken.
Vad är det som avgör om multinationella dotterbolag blir framgångsrika eller misslyckas? Hur påverkar kulturella avstånd de ekonomiska resultaten? Och hur påverkas företag av avstånd i formella strukturer mellan värd- och hemlandet? Ny forskning från Högskolan i Halmstad svarar på de här frågorna.
Doktoranden Henrique Correa da Cunha undersöker hur utländska dotterbolag från utvecklingsmarknader och utvecklade länder påverkas av kulturskillnader och skillnader i formella institutioner när de etableras i Latinamerika.
Viktigt känna till andra länders spelregler
Under 1900-talets sista årtionde genomgick internationell handelspolitik stora förändringar, vilket påverkade marknaden, inte minst i Latinamerika. När mängden regler och restriktioner gällande utländska bolags aktiviteter i utvecklingsländer minskade blev det mer fördelaktigt att investera i Latinamerika, och det blev både lättare och viktigare för latinamerikanska företag att starta internationella dotterbolag.
– Det är viktigt för företag som gör internationella affärer att känna till spelreglerna i de olika länderna, och det är på det sättet min forskning kan komma till nytta. Företag och myndigheter kan dra nytta av mina resultat för att identifiera olika sätt att bli mer konkurrenskraftiga, säger Henrique Correa da Cunha.
I sin avhandling skriver Henrique Correa da Cunha om kulturella avstånd och avstånd mellan formella institutioner. Kulturella avstånd kan definieras som skillnader i sociala normer, vanor och traditioner som formar beteenden och åsikter.
– Traditionellt har det ansetts att kulturella avstånd saknar riktning, och att de är symmetriska, vilket innebär att effekterna av kulturella avstånd är desamma både i bolagets hemland och i värdlandet. Om de sociala normerna skiljer sig åt mellan land A och land B blir alltså effekterna desamma för ett företag från land A som etablerar sig i land B, som för ett bolag från land B som etablerar sig i land A. Jag håller inte med om det här sättet att se på kulturella avstånd, och det är ett resultaten i min avhandling, säger Henrique Correa da Cunha.
Fokus på effekterna av de formella institutionerna
Formella institutioner, å andra sidan, kan definieras som de institutioner som ger ett samhälle struktur, till exempel lagar och regler.
– I affärslitteraturen finns det två dominerande sätt att se på formella institutioner. Det första sättet är att fokusera på enskilda länder och deras formella institutioner, och att hävda att dessa spelar roll i affärer. Från det här perspektivet är ett land med effektiva, starka institutioner bättre lämpat för affärer än ett land med ineffektiva och svaga formella institutioner.
– Det andra sättet att se på frågan är fokusera de effekter som skillnaderna mellan olika länders formella institutioner har på internationella affärer. Traditionellt sett har avstånd i formella institutioner mellan länder setts som någonting negativt. Sådana avstånd har förutsatts skapa friktion mellan det multinationella företaget och den utländska värdmarknaden, vilket har varit till nackdel för utländska företag jämfört med de nationella, förklarar Henrique Correa da Cunha.
Resultat som motsäger traditionella åsikter
När de formella institutionerna på utvecklingsmarknader och i utvecklade länder skiljer sig mycket åt påverkas utländska dotterbolag från de här länderna på olika sätt beroende på vilken förmåga de har att använda sig av sina erfarenheter av att hantera formella institutioner i sina ursprungsländer.
– Genom att inkludera formella institutionella avstånd i diskussionen kring utländska dotterbolags resultat breddas samtalet, men konceptet är fortfarande ganska kontroversiellt, säger Henrique Correa da Cunha.
Henrique Correa da Cunhas forskningsresultat är till viss del kontroversiella, eftersom de inte följer det som tidigare har varit praxis inom forskningsfältet.
– Mina resultat tyder på att kulturella avstånd är asymmetriska. Det innebär att påverkan på ett företag från land A som etablerar sig i land B inte är densamma som på ett bolag från land B som etablerar sig i land A, säger Henrique Correa da Cunha, och fortsätter:
– Resultaten visar också på viktiga aspekter kring förhållandet mellan formella institutionella avstånd och kulturella avstånd, där det tidigare tycks reglera det senare. När ett internationellt dotterbolag verkar i ett land som är mindre utvecklat än företagets hemland förstärker skillnader i formella institutioner den effekt som kulturella avstånd har på företagets framgång.
Avhandlingen:
Kontakt:
Henrique Correa da Cunha: henriquecorreadacunha@gmail.com
Henrique Correa da Cunha är den första deltagaren i det avtal om dubbla doktorsexamina som Högskolan i Halmstad har tecknat med University of Blumenau (FURB), Brasilien. Båda lärosätena fokuserar på innovation och strävar efter att främja innovativt tänkande bland studenter och forskare, på regional, nationell och internationell nivå. Henrique Correa da Cunhas forskning, inom området innovationsvetenskap, handlar om hur nationell kultur och formella institutioner påverkar internationaliseringen av bolag från utvecklingsmarknader och utvecklade länder.
