Så tänker elever när de väljer gymnasieskola
Undervisningskvalitén är viktig, men även faktorer som ligger utanför själva undervisningen spelar roll när elever ska välja gymnasium. En gratis surfplatta eller möjligheten att få gå i samma skola som kompisar väger tungt, visar en undersökning från Uppsala universitet.
– Resultaten reser frågan om ifall elever generellt väljer skola baserat på sin förmåga att bedriva kvalitativ undervisning, men även frågan om hur skolor på en konkurrensutsatt skolmarknad har agerat för att möta elevernas preferenser, säger Mikael Thelin vid institutionen för kulturgeografi, som undersökt vilka faktorer som är viktigast för eleverna när de väljer gymnasieskola.
En av de största politiska reformerna inom den offentligt finansierade sektorn har varit skapandet av en skolmarknad som kännetecknas av valfrihet och konkurrens. En reform som tog sin utgångspunkt i ett antagande om att människan har preferenser som innebär att hon väljer det bästa alternativet.
Valfrihet skulle skapa en skola i världsklass
Eftersom syftet med att gå i skolan är att utveckla olika ämnesrelaterade förmågor antogs från politiskt håll att skolorna skulle fokusera på kunskap och att eleverna skulle välja utbildningsproducent baserat på deras förmåga att bedriva god och kvalitativ undervisning. Eleverna skulle med andra ord välja de skolor som var bäst på att utveckla deras kunskap och på så vis skulle valfrihet och konkurrens skapa en skola i världsklass, menar Mikael Thelin.
Men resultaten i Mikael Thelins undersökning visar att blivande gymnasielever lägger vikt både vid utbildningsrelaterade faktorer och faktorer som inte kan kopplas till skolornas kvalitet. Och att det finns ett samband mellan hur eleverna värderar olika faktorer och deras individkaraktäristika.
Elever med låga betyg (i jämförelse med elever med höga betyg) visar starkare preferenser för faktorer som egentligen är utbildningsmässigt irrelevanta, såsom att få en Ipad, avstånd till skolan eller att få gå tillsammans med kompisar. Till exempel.
Risk för glapp mellan intention och verklighet
– Elevernas val, i samverkan med utbildningsproducenternas agerande på en konkurrensutsatt skolmarknad, har i detta sammanhang stor betydelse för kunskapssamhällets utveckling. Felaktiga antaganden om elevernas preferenser – och en förenklad bild av hur utbildningsproducenterna bemöter konkurrens – riskerar att skapa en skolmarknad där det råder stor skillnad mellan intention och verklighet, säger Mikael Thelin
Datainsamlingen bygger på cirka 1500 elever i årskurs 9 som genomfört en conjointundersökning. Conjoint är en experimentell metod som tidigare främst använts inom marknadsundersökningar då man vill undersöka vilka preferenser människor har för skilda faktorer som tillsammans utgör en produkt. Det innebär att de som deltar i undersökningen får värdera olika hypotetiska produkter och genom en conjointanalys kan man därefter belysa hur mycket enskilda faktorer värderas. I den svenska skolvalsforskningen utgör metodvalet ett nytt bidrag.
Avhandling:
Kontakt:
Mikael Thelin, kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet, Mikael.Thelin@kultgeog.uu.se
