Snäva tidsramar försvårar nyanlända elevers skolgång
Ungdomar som flytt till Sverige har svårt att klara övergången till de nationella gymnasieprogrammen, för att de inte får tillräckligt med tid att klara behörighetskraven, visar forskning vid Luleå tekniska universitet.
I Sverige gick i fjol cirka 30 000 nyanlända elever ett så kallat språkintroduktionsprogram, som en förberedelse inför de nationella gymnasieutbildningarna .
– Eftersom ungdomar inte får söka in på nationella gymnasieprogram i Sverige, efter 19 års ålder, kan tidsaspekten för den här gruppen elever innebära att de inte hinner inhämta adekvat kunskap för åtta till tolv godkända betyg, vilket är behörighetskraven för att få gå i den svenska gymnasieskolan, säger Åsa Bjuhr, forskare inom svenska med didaktisk inriktning, vid Luleå tekniska universitet.
I sin avhandlingen har Åsa Bjuhr studerat elevers övergång från språkintroduktion till nationellt program vid gymnasiet i sex kommuner i norra Sverige. Språkintroduktionsprogrammet är i dag Sveriges fjärde största gymnasieprogram med drygt 35 000 elever. Bara en dryg tredjedel av eleverna på språkintroduktionsprogrammet tar sig i dag vidare till nationella program.
Elever i mindre kommuner gynnas
Förutom problematiken med den snäva tidsramen visar Åsa Bjuhrs forskning även att elever i mindre kommuner gynnas jämfört med elever i större kommuner. Det på grund av närmare band mellan språkintroduktionsprogrammet och gymnasieskolans nationella program, på mindre skolenheter.
– I mindre skolor har eleverna ofta samma lärare på både språkintroduktionen och i de ordinarie gymnasieprogrammen. Det har visat sig vara en trygghet som underlättar övergången. På mindre skolenheter är man också mer benägna att låta elever påbörja gymnasiestudier inom de ämnen de är behöriga i, innan de är klara med grundskolenivån i de övriga. Det är en möjlighet som verkar vara svårare att organisatoriskt genomföra i de större gymnasieskolenheterna, säger Åsa Bjuhr.
Snäva tidsramar dömer ut elever
Även om många nyanlända klarar behörighetskraven pekar Åsa Bjuhrs studie på att den korta tidsfristen inte bara ställer höga krav på eleverna utan också riskerar att skapa förutfattade meningar bland lärarna. En del lärare bedömer redan tidigt i processen elevernas möjlighet att nå eller inte nå kunskapskraven som krävs, utifrån tidigare erfarenheter av regelverket. Det kan leda till predestinering, det vill säga att eleverna bedöms redan innan de hunnit visa vad de kan. Hade regelverket varit utformat på ett annat sätt hade de kanske gjort andra bedömningar, menar Åsa Bjuhr.
När eleverna väl tagit sig in på de nationella programmen, infinner sig ofta en känsla av exkludering och problem med att tillgodogöra sig svenska språket. Något som hade kunnat underlättas om stödfunktionerna hade varit mer utbyggda inom gymnasieskolan.
– På gymnasiet finns inte studiehandledning på modersmålet eller modersmålsundervisning, något som till viss grad finns inom språkintroduktionen. Det saknas personal med den kompetensen inom gymnasieskolan, säger Åsa Bjuhr.
Avhandlingen:
Kontakt:
Åsa Bjuhr, forskare inom svenska med didaktisk inriktning, vid Luleå tekniska universitet asa.bjuhr@ltu.se
