Avpixlats läsare blev mer positiva till europeisk invandring
De som följde den nu nedlagda alternativa högersajten Avpixlat fick mer positiva attityder till invandrare från europeiska länder. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet.
Nora Theorin som gjort studien, forskar om sambanden mellan medieanvändning och attityder till invandring. Den här gäller för åren 2014−2016, en period som präglas av flyktingkrisen från bland annat krigets Syrien och införandet av en mer restriktiv svensk asylpolitik.
Hon lät ställa identiska frågor, i tre omgångar, till samma intervjupersoner under de här åren (till totalt 2 254 stycken). Frågorna gällde vilka attityder de hade till invandring från Europa respektive Afrika och Mellanöstern, och vilka medier de följde.
På så sätt kunde Nora Theorin undersöka om personernas inställning till invandring förändrades över tid, och om det i så fall kunde kopplas till vilka medier de använde.
– Det visade sig att de som följde den alternativa högersajten Avpixlat blev mer positiva till invandring från europeiska länder. Jag hade väntat mig att Avpixlat främst skulle bidra till mer negativa attityder till invandring från Mellanöstern och Afrika, men inte att nätsajten skulle ha en motsatt effekt när det gäller europeisk invandring.
Ut- och ingrupper
I stort sett kunde hon inte se några större förändringar eller samband, förutom vad gäller de som läste Avpixlat. Den alternativa högersajten startades av Sverigedemokraterna 2011 och bytte namn till Samhällsnytt 2017.
Hon tror att resultatet kan förstås i ljuset av ”intergroup threat theory”. Teorin går ut på att människor från en ”ingrupp” – exempelvis människor som är födda i Sverige – upplever en ”utgrupp” som hotfull mot ingruppens kultur, ekonomi och/eller säkerhet.
– De flesta invandrare från europeiska länder kanske ses som en del av ingruppen snarare än utgruppen, exempelvis på grund av relativt lik kultur, etnicitet och religion, säger hon.
Rapporterade positivt om Europa
Nora Theorin drar också slutsatsen att känslan av tillhörighet med europeiska invandrare kan ha stärkts bland dem som läste Avpixlat. Det här eftersom fokus ligger på negativ rapportering om icke-europeisk invandring och invandrare.
– Kanske triggas en känsla och uppfattning om att européer måste samarbeta och hålla ihop för att försvara sina relativt lika kulturer och ekonomiska resurser. En annan förklaring kan vara att sajten kanske rapporterade positivt om Europa. Det är rimligt eftersom värdet av nordiskt, och ibland även europeiskt, samarbete ofta lyfts fram av invandringskritiska politiska aktörer som exempelvis Sverigedemokraterna.
Nora Theorins avhandlingsarbete vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), ingår i forskningsprojektet ”Role of European Mobility and its Impacts in Narratives, Debates and EU Reforms”. Projektet är ett samarbete mellan flera europeiska universitet som bland annat ska analysera och jämföra hur människor i olika länder påverkas när de får ta del av samma medieinnehåll. Ett av målen är att undersöka hur stor betydelse det nationella sammanhanget har för medieeffekter på attityder till invandring.
Studien:
Rapporten:
Attityder till invandring – en analys av förändringar och medieeffekter i Sverige 2014-2016, Jesper Strömbäck och Nora Theorin (Delmi, 2018)
Kontakt:
Nora Theorin, nora.theorin@jmg.gu.se
