Ingen kris för främmande språk i skolan
Fler elever än någonsin läser ett främmande språk utöver engelska i grundskolan. Men språkstudierna är ojämlikt fördelade efter kön och social klass. Den övre medelklassens studiestarka döttrar är de som i störst utsträckning väljer att läsa språk. Det visar en ny avhandling i utbildningssociologi från Uppsala universitet.
I över ett decennium har en debatt kring ”språkens kris” pågått. Diskussionerna har bland annat handlat om att få elever vill läsa språk och att en del kommuner inte längre kan erbjuda undervisning i enskilda språk (som franska). Men i sin avhandling kan Josefine Krigh visa att denna kris, såsom den framställs i den allmänna debatten, inte existerar. Tvärtom läser fler elever än någonsin främmande språk utöver engelska i grundskolan. Merparten av alla elever påbörjar studier i ytterligare språk varefter bortvalen ökar påtagligt under grundskoletiden. Två tredjedelar av eleverna lämnar grundskolan med godkänt betyg i språk.
Avhandlingens resultat visar dock att bortval av språkstudier är ojämlikt fördelat efter kön och social klass.
Överklassens döttrar uthålligast i språkstudier
– Det finns därmed anledning att tala om en ojämlikhetskris i förhållande till vilka elevgrupper som deltar i denna valbara utbildningsväg som studier i moderna språk erbjuder inom ramen för grundskolan, menar Josefine Krigh.
Josefine Krigs avhandling undersöker elevers investeringar och familjers hållningar till studier i moderna språk i den svenska grundskolan i två regioner – Uppsala och Södra Dalarna. Vilka elever väljer att investera i språkstudier sett till deras kön, sociala ursprung, nationella bakgrund och studieframgång? Vilka strategier framträder hos familjer i skilda sociala grupper och hur ska detta förstås? På vilket sätt skiljer sig de två regionerna åt med utgångspunkt i ovanstående frågor och hur ska dessa skillnader förstås?
Resultaten visar att den övre medelklassens barn, i synnerhet döttrarna, är mest uthålliga i sina språkstudier. Barn med bakgrund i arbetarklassen, i synnerhet sönerna, väljer i större utsträckning bort studier i ytterligare språk. Även i familjernas hållning till värdet av språkkunskaper framträder tydliga sociala skillnader. Familjer ur den övre medelklassen skattar språkkunskaper mycket högt, medan de lägre samhällsklasserna inte lägger samma vikt vid språk.
Språkmeriter värderas högre i Uppsalafamiljer
Studier av ett modernt främmande språk utöver engelska är ungefär lika vanligt förekommande i Uppsala och dalakommunerna. Skillnaden regionerna emellan består framför allt i att Uppsalafamiljer värderar sådana utbildningsmeriter högre och fäster större vikt vid betygen i jämförelse med familjerna i Södra Dalarna.
– Valet att läsa ytterligare språk vid sidan av svenska och engelska är ett särskiljande inslag i de olikartade utbildningsstrategier som är relaterade till familjernas innehav av kulturellt kapital och utbildningskapital – och vidare till könsskillnader och regionala skillnader, säger Josefine Krigh.
Avhandling:
Språkstudier som utbildningsstrategi hos grundskoleelever och deras familjer
Kontakt:
Josefine Krigh, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet, josefine.krigh@edu.uu.se
