Flytten går mot stan – de som stannar blir dubbla förlorare
När fabriken i den lilla orten läggs ned, försvinner jobben och huspriserna faller. Kvar blir ”dubbla förlorare” – och växande högerpopulism.
– Inflyttandet till städerna går inte att stoppa. Istället måste vi göra det enklare att flytta och pendla, säger Peter Gladoic Håkansson, docent vid Malmö universitet.
Över hela världen går flyttlassen till städerna. I en ny bok som Peter Gladoic Håkansson är redaktör för tillsammans med Helena Bohman, universitetslektor vid Malmö universitet, jämförs Skandinavien med sydöstra Europa. Storstäderna ökar och landsbygdsbefolkningen minskar i Kroatien och Serbien, precis som i Sverige.
– Det är inget politiskt beslut att städerna ska växa utan det ligger i den strukturomvandling vi befinner oss i. De stora tendenserna går inte att påverka, säger Peter Gladoic Håkansson.
Missnöje och populism
Många pratar om inkomstklyftor, men den geografiska ojämlikheten är minst lika viktig, menar forskarna. När en större arbetsplats lägger ner på en mindre ort drabbas invånarna dubbelt – de förlorar både sitt jobb och värdet på sitt hus. För många kan huset vara den viktigaste tillgången de har. De blir på så sätt ”dubbla förlorare”.
– Dessa ”dubbla förlorare” hamnar på efterkälken och deras missnöje tar sig uttryck i vallokalerna, vilket blivit tydligt med Trump, Brexit och högervindarna som blåser över Europa.
Ett exempel: Om bara London röstat hade det inte blivit någon Brexit.
– Det är tydligt i hela Europa att högerpopulism växer i de orter som har hög arbetslöshet, låg tillväxt och utflyttning, säger Peter Gladoic Håkansson.
Storstaden lockar
Även om urbaniseringsvågen har uppenbara nackdelar är det varken möjligt eller önskvärt att stoppa inflyttningen till storstäderna, menar forskarna. Företag inom den digitaliserade ekonomin söker sig till storstäder och platser som kan vara kreativa miljöer.
Istället lyfter de vikten av att göra det enklare för personer att flytta och pendla. Vägen dit är minskad byråkrati, större utbud av bostäder, minskade kostnader för flytt, stöd för pendling och bättre tillgång till tillförlitlig kollektivtrafik.
I exempelvis Kroatien och Serbien är det dyrt och omständligt att sälja sitt hus, samtidigt som det kan vara svårt att pendla då det saknas tåg och bussar. Att som i Sverige få överblick på bostadsmarknaden genom en app hör inte till vanligheterna. I många länder krävs mäklarkontakt.
När trösklarna är hög för ökad mobilitet, oavsett om det rör sig om flytt eller pendling, är risken hög att invånarna blir ”inlåsta” i områden med sämre framtidsutsikter.
– Det är viktigt att poängtera att tillväxten som sker i städer inte handlar om landsbygden, utan om de kvaliteter som staden erbjuder. Vi kan inte stoppa inflyttandet till städer utan fundera mer på hur fler kan ta del av utvecklingen, menar Helena Bohman.
Kontakt:
Helena Bohman, helena.bohman@mau.se
Peter Gladoic Håkansson, peter.hakansson@mau.se
Boken:
Investigating Spatial Inequalities: Mobility, Housing and Employment in Scandinavia and South-East Europe
