Gamla vattenprover avslöjar varför vattnet blir brunt
En unik dataserie av nästan dagliga vattenprover, tagna i samma å från 1940 och framåt, avslöjar orsaken till att vattendrag och sjöar blivit allt brunare. Huvudförklaringen är en ökad mängd granskog, men även nederbörd och svavel i marken påverkar färgen på vattnet.
Forskare i Lund har undersökt hur färgen på vattnet i Lyckebyån i Blekinge har förändrats de senaste 79 åren, genom att analysera vattenprover. Det vill säga sedan Karlskrona kommun år 1940 började arkivera data från provtagningarna på dricksvattentäkten. Martin Škerlep, doktorand vid Lunds universitet och den som lett studien, menar att provtagningsfrekvensen (nästan dagligen) och tiden som dataserien löper över (från 1940 till nutid) är det som gör studien unik.
– Det är tack vare den dataserien som vi med större säkerhet än tidigare studier kan förklara vad som faktiskt orsakar att vattendrag och sjöar blivit brunare. Mängden data och längden på serien ger stor tillförlitlighet, säger Martin Škerlep och fortsätter:
– Dataserien innebär att vi vet hur färgen på vattnet förändrades årtiondena innan försurningen var som värst på 1970-talet och 1980-talet. Sådana dataserier har inte publicerats från någon annanstans i världen.
Mer granskog största orsaken
I arbetet har forskarna jämfört dataserien på Lyckebyåns vatten med långtidsdata för klimat, svaveldeposition och volym granskog. Resultaten visar att en förändring i landskapet mot mer granskog är den främsta orsaken till att vattnet blivit brunare, ett resultat som stödjer tidigare studier.
I 100 år har skogsbruket fokuserat på gran, ett trädslag som växer relativt snabbt och är ekonomiskt lönsamt. I granskogar blir jordskiktet med åren tjockt och rikt på organiskt material. När det regnar flyter kol ut i sjöar och vattendrag där vattnet färgas brunt. Störst är läckaget när det kommer mycket regn på kort tid efter torka.
Mycket brunare det senaste halvseklet
– De senaste 40-50 åren har Lyckebyåns vatten blivit mycket brunare, säger Martin Škerlep.
För att se hur mycket granskog det finns i området kring Lyckebyån har forskarna använt data från Riksskogstaxeringen. På så vis har de kunnat se att volymen granskog kring ån ökat med 200 procent sedan 1928.
Förutom granskog visar undersökningen att nederbörd och svaveldeposition i marken också påverkar färgen på vattnet.
Även om studien gäller Lyckebyån i Blekinge i sydöstra Sverige anser Martin Škerlep att slutsatserna är relevanta för att förklara varför vattnet blivit brunt i andra vattendrag och sjöar i norra Europa och Nordamerika. Förutsättningen för att undersökningen ska gå att applicera är att volymen granskog har ökat i markerna runt dessa vattendrag.
Vetenskaplig artikel:
Afforestation driving long‐term surface water browning. Global Change Biology.
Kontakt:
Martin Škerlep, doktorand, Biologiska institutionen, Lunds universitet, martin.skerlep@biol.lu.se
