Fortsatt starkt stöd för kamerabevakning
Nio av tio ur allmänheten är positiva till bevakningskameror på allmän plats. Det visar för tredje året i rad en färsk opinionsundersökning. Årets undersökning visar även att den uppfattade nyttan med kameror väger tyngre än behovet av att inte bli filmad i en rad olika miljöer.
Det var i början av december som Kantar-Sifo genomförde en opinionsundersökning på temat allmänhetens syn på kamerabevakning i samhället. Frågeutformningen och beställningen gjordes av forskargruppen Lusax på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. Bland de tusen uppringda deltagarna ställer sig närmare nio av tio positiva (88 procent) till användningen av kamerabevakning i samhället.
– Det förvånar mig inte, säger Markus Lahtinen som leder arbetet med opinionsundersökningar för Lusax och Ekonomihögskolans räkning.
– I de två tidigare undersökningarna som vi genomfört var det ganska exakt nio av tio som ställde sig positiva till kamerabevakning på allmän plats. Redan 2006 visade en liknande undersökning ungefär samma resultat.
Nyttan viktigare än integriteten
Ett nytt inslag i årets undersökning är att allmänheten har fått ta ställning till i vilken utsträckning de ser ett motsatsförhållande mellan deras behov av personlig integritet och närvaron av kamerabevakning i en mängd uppräknade miljöer.
– Balansen mellan den personliga integriteten och kamerabevakning har tidigare endast diskuterats i allmänna termer. Årets undersökning ger oss en unikt nyanserad bild där vi nu för första gången har ett underlag att diskutera kamerabevakning och personlig integritet i specifika utpekade miljöer som allmänheten har en vardaglig relation till, som vårdinrättningar och det egna bostadsområdet, säger Markus Lahtinen.
Motsatsförhållandet var som lägst när kameror används vid gränspassager mellan länder (81 procent), i samband med större sammankomster som idrottsevenemang och festivaler (80 procent) och på gator och torg (77 procent).
Oväntade svar från allmänheten
Något högre motsatsförhållande kunde observeras i parker och grönområden (74 procent), vårdinrättningar som till exempel akutmottagningar (68 procent) och i det egna bostadsområdet (67 procent). Överlag bedömdes behovet av den personliga integriteten inte vara större än den uppfattade nyttan med kameror i någon av de uppräknade miljöerna.
– Resultaten borde vara intressanta för flera olika aktörer. Innan jag skickade in frågorna frågade jag ett urval av kamera- och integritetskunniga individer hur de trodde att allmänheten skulle svara. Det fanns ingen samsyn i de svaren – en del uppfattade att integritetsdimensionen vägde betydligt tyngre och en del var av uppfattningen att den uppfattade nyttan med kameror vägde betydligt tyngre, säger Markus Lahtinen
De flesta vet inte var man kan klaga
Mot bakgrund av det ökade intresset för personuppgiftshantering i och med dataskyddsreformen GDPR bedömde forskarna det lämpligt att stämma av allmänhetens kännedom om vart de bör vända sig när de önskar framföra klagomål kring kamerabevakning.
– Vi ville veta i vilken utsträckning som samhället har lyckats i sin dialog med allmänheten kring frågor om övervakning. Det visade sig att man inte riktigt lyckats. De vanligaste svaren var att man inte visste eller att man trodde att det är till polisen man ska vända sig. Endast sex procent av deltagarna nämnde Datainspektionen – som bär huvudansvaret för tillsynen av kamerabevakning i samhället.
– Personligen uppfattar jag att Datainspektionen varit offensiva i att synas i olika kanaler, så i den meningen var resultatet en reality check även för mig, säger Markus Lahtinen som menar att det med andra ord finns fortsatt utrymme för förbättringar i det arbetet.
Läs mer om undersökningen:
Fortsatt starkt stöd för kamerabevakning – även på vårdinrättningar och i bostadsområdet
Kontakt:
Markus Lahtinen, Universitetsadjunkt i informatik på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, markus.lahtinen@ics.lu.se
