Kulturell tillhörighet centralt för samhörighet i Västsverige
Färre än hälften av västsvenskarna känner samhörighet med personer från andra kulturer. Det visar den senaste västsvenska SOM-undersökningen som fokuserar på kultur i bred bemärkelse.
Frågor om mångkultur polariserar i lägre utsträckning än frågor om ekonomi och miljö. Kulturutflyktsmål i regionen är mindre besökta men mer tillgängliga idag än för tjugo år sedan. Några andra resultat från undersökningen som analyseras och presenteras i den nya forskarantologin Ingen kommer undan kulturen.
Kulturella skillnader i fokus
Kultur, etnicitet och värderingar spelar stor roll för känslan av samhörighet med andra människor. 58 procent av västsvenskarna säger sig inte uppleva samhörighet med människor från andra kulturer. 53 procent känner inte samhörighet med människor med andra värderingar. Dessa kulturella aspekter har betydligt större negativ påverkan på känslan av samhörighet än exempelvis ålder eller utbildning. Hela 81 procent av västsvenskarna säger sig känna samhörighet med människor från en annan generation än de själva.
Övergripande känner högutbildade mer samhörighet med andra grupper än lågutbildade. Bland personer klart till vänster i politiken känner 64 procent samhörighet med personer från andra kulturer, att jämföra med 25 procent bland de som står längst till höger. Däremot känner personer som står klart till vänster mycket mindre samhörighet med människor med andra värderingar än personer som står klart till höger.
Kulturella skillnader och framförallt mångkultur återspeglas också i flera av undersökningens politiska sakfrågor. Frågor om flyktingmottagning, slöjförbud på allmän plats och om man vill ha människor från andra kulturer som grannar är politiskt polariserade. Analyser visar dock att graden av polarisering i denna mer kulturella dimension av politiken fortfarande är betydligt lägre än för klassiska vänster-högerfrågor som skatter och privat sjukvård.
– Även frågor om flyg och klimathot är generellt mer polariserade än de om mångkultur, säger Anders Carlander, forskare på SOM-institutet och en av bokens redaktörer.
Den västsvenska SOM-undersökningen fokuserar på kultur i bred bemärkelse. Flera av kapitlen knyter an till detta övergripande tema men boken belyser också områden som kollektivtrafik, klimatoro och 2018 års kommunala och regionala val.
Kultur i regionen mer tillgänglig idag?
Den mer utövande aspekten av kulturbegreppet studeras, bland annat med frågor om besök på olika utflyktsmål med kulturell prägel. Av de tretton sådana utflyktsmål som mäts i den senaste undersökningen är Naturhistoriska museet i Göteborg samt Göteborgsoperan de mest välbesökta. 23 procent säger sig ha besökt de utflyktsmålen under det senaste året.
En jämförelse med motsvarande undersökning från 1999 indikerar att västsvenskarna besöker denna typ av utflyktsmål i något lägre utsträckning idag än för tjugo år sedan. Undantaget bland de studerade utflyktsmålen är Läckö slott, som också under året fick status som ett av Västra Götalands sju underverk.
Däremot visar analysen att socioekonomiska faktorer som utbildning och inkomst spelar en mindre roll för hur mycket västsvenskarna besöker dessa utflyktsmål idag än de gjorde år 1999.
– Resultaten pekar på att de utflyktsmål vi studerat blivit mer allmänt tillgängliga. Utbildningsgrad och vilket samhällsskikt man tillhör tycks spela mindre roll för kulturturismen idag än för tjugo år sedan, säger Anders Carlander.
Fysisk tillgänglighet är dock fortfarande den enskilt viktigaste parametern för besökare. Undersökningen visar att de som bor nära oftare har besökt utflyktsmålet, och de som bor längre ifrån är mer benägna att säga att de gärna skulle vilja besöka utflyktsmålet.
