Artikel från Uppsala universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

De som spelade onlinespelet Bad News blev bättre på att avslöja fejkade nyheter och desinformation – samtidigt som de behöll förtroendet för riktiga nyheter. Spelet har tagits fram just i detta syfte av forskare i Uppsala och Cambridge.

– Vi kunde se att de som spelat Bad News blev signifikant mycket bättre på att avslöja falska nyheter och desinformation som bygger på till exempel fejkade konton, konspirationsteorier och smutskastning av grävande journalister, säger Thomas Nygren, lektor vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet.

I onlinespelet Bad News hamnar spelaren i samma position som de personer som skapar desinformation. Det gäller att skaffa sig så många följare som möjligt utan att förlora alltför mycket trovärdighet och spelarna utnyttjar olika strategier, till exempel konspiration, misskreditering och trollning. Poängen är att göra spelaren vaksam på de olika sätten som används för att sprida falska nyheter och få lättare att själv värdera information.

Kunskap om vilseledande argument ger bättre motstånd

Spelet har utvecklats i samarbete med forskarna vid Cambridge universitet och tanken bakom spelet bygger på den så kallade inokuleringsteorin som säger att människor kan bygga upp ett motstånd mot falsk eller vilseledande information genom att presenteras för en försvagad version av ett vilseledande argument. Om man kan känna igen det vilseledande argumentet har man lättare att motstå argumentet i en riktig situation.

Forskarna har nu undersökt om spelet verkligen gav de effekter de var ute efter. Över 5 000 personer som spelade spelet på svenska, grekiska, polska eller tyska fick värdera falska och riktiga twitter-inlägg före och efter genomfört spelande. Forskarna kunde se att spelarna blivit mätbart bättre på att peka ut de falska inläggen. Spelet verkar ha haft avsedd effekt på spelarna oavsett kön, ålder, utbildning och politiska preferenser.

Spelarna rekryterades ”organiskt” på olika sätt, till exempel genom kampanjer och marknadsföring i sociala medier. Spelarna kunde sedan välja att delta i utvärderingen av spelets effekt, som skedde inne i spelet. På grund av sättet spelarna rekryterades på speglar de inte samhället i stort (en större andel yngre, manliga och utbildade personer deltog i utvärderingen) men slumpvisa försök med det engelskspråkiga spelet har gjorts på bredare grupper och visar samma positiva effekt.

Vetenskaplig artikel:

Prebunking interventions based on “inoculation” theory can reduce susceptibility to misinformation across cultures.  (Jon Roozenbeek, Sander van der Linden, and Thomas Nygren (2020).) The Harvard Kennedy School (HKS) Misinformation Review. 

Kontakt:

Thomas Nygren, lektor vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet, thomas.nygren@edu.uu.se

Så spelar du Bad News Game

”I det här spelet tar du rollen som en spridare av fejknyheter. Glöm allt vad etik heter och bli en samvetslös tyrann över det fria ordet.  Men håll koll på dina ’följare’ och på din ’trovärdighet’. Din uppgift är att få så många följare som du kan medan du bygger upp en falsk trovärdighet åt din nyhetssida. Men akta dig: du förlorar spelet om du sprider uppenbara lögner eller sviker dina följare!”
Bad News Game är tänkt att användas inom undervisning och forskning.
Målgruppen är 15-35 år.
Spelet är ursprungligen skapat av DROG i samarbete med forskare på Cambridge University. DROG utvecklar program och kurser samt utför forskning med fokus på att identifiera desinformation online.
Den svenska versionen av spelet har anpassats till svenska förhållanden för användning i utbildning och forskning av forskare vid Uppsala universitet i samarbete med RISE Interactive, DROG och forskare på Cambridge University.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera